Generalguvernör över Livland, fältmarskalk, greve
Erik Jönsson Dahlberg.
1625-1703.
Suecia Antiqua et Hodierna - II
Planschförteckning över samtliga planscher i andra delen. Med * utmärkes att kopparplåten till planschen finns bevarad i Nationalmuseum. Hänvisningar till sidnummer avser 1924 års upplaga.
OBS! Texten är ej korrekturläst, arbete pågår.
* II: 1. Titelblad till andra delen med inskriften »Sueciae Antiquae et Hodiernae Tomus II», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698, efter teckning av David Klöcker Ehrenstrahl Fyra allegoriska gestalter, med spjut, spira, palm och klubba, lyfta riksvapnet tre kronor mot bakgrunden av en sol; under dem krigstroféer och sörjande fångar.
* II: 2. Hertigdömet Södermanlands vapen, »Insigne Ducatus Sudermanniae», kopparstick av J. Le Pautre 1668. På en skrovlig klippa står en grip med vingarna lyftade till flykt och över dess huvud svävar en hertiglig (grevlig) krona. Se i övrigt sid. 34.
* II: 3. Nyköping från öster, »Nicopia qua orientem spectat». kopparstick av Adam Perelle 1669. Överst tre vapen, vart och ett med en tornliknande byggnad. Den betydande staden härjades 1719 av ryssarna. Av stadens byggnader namngivas det praktfulla slottet Nyköpingshus (»Arx»), vars arkitektur uppstått under skilda tider, Allhelgonakyrkan (»Templum Omnium Sanctorum»), rådhuset (»Curia») och Nikolaikyrkan (»Templ: S: Nicolai»).
Utanför staden namngivas Arnö gods (»Arnöö»), Svanvik (»Swanwijk»), Lindebacka, Ladu- gården (»Lagården»), Berghammar, Vreta (»Wreta») och Väderbrunn (»Verbrunn»). Se i övrigt sid. 76.
* II: 4. Strängnäs och Torshälla, »Strängnääs» och »Toreshälla vell Torsillia», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. - Den ena vapenskölden å utsikten över Strängnäs, med kräkla och mitra, är konstruerad, den andra med apostlarna Petrus och Paulus är stiftets vapen. Av den gamla stiftstadens byggnader namngivas domkyrkan (»Templum Episcopale»), en ruin av biskop Kort Rogges hus (»Domus Episcopi Conradi»), båda från medeltiden, vidare rådhuset (»Curia»), gymnasiet eller nuvarande läroverkshuset (»Collegium»), trivialskolan eller nuvarande konsistoriehuset (»Scola»), biskop Johannes Matthiae hus eller nuvarande biskopshuset (»Domus Episcopi Ioan Mathiae») och biskop Paulini hus (»Domus Episcopi Paulini»). Kring staden utmärkas Mälaren (»Mäler Lacus») och »Nabben», d. v. s. Nabb- kullen med Nabbviken. - Torshälla vapen visar bilden av Sankt Olof. - Se i övrigt sid. 77.
* II: 5. Högkoret i Strängnäs domkyrka, med den stormäktige fordom svea- och götakonungen Karl IX:s samt åtskilliga furstliga personers och stormäns gravar, »Summus Basilicce Strengnesiensis Chorus in quo Caroli IX potentissimi quondam Suionum Gothorumque Regis Principum aliquot et Magnatum Conditoria sepulchralia visuntur.» Kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699.
* II: 6. Den vittberömde riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielms gravkor i Strängnäs domkyrka, »Conditorium Excellentissimi Domini Dn. Caroli Caroli Gyldenhielmii Regni Sueciae Archithalassi, in templo Strengnensi». Kopparstick av J. Le Pautre 1669.
* II: 7. Södertälje och Trosa, »Söder Telje» och »Troosa», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. - Södertälje vapen visar ett kvinnligt helgon, troligen Sankt Ragnhild, vars berömda källa, »Ragnilla Källa», finnes utmärkt utanför staden. - Trosa vapen visar en måne ovanför en båt. Å bilden namngivas rådhuset (»Curia»), Östersjön (»Mare Balticum») och »Trosa Lada». - Se i övrigt sid. 77.
* II: 8. Eskilstuna och Gripsholms slott, »Arx Eskilstuna» och »Arx Gripsholm», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Bakom det ståtliga, nu forsvunna, slottet synes »Carl Gustafs Stadh», där en svensk järnmanufakturering begynte vid 1600-talets mitt. - Nära den imposanta Vasaborgen Gripsholm ligger staden Mariefred, »Marie Freedh». Se i övrigt sid. 77.
* II: 9. Åkerö och Ådö, »Åkeröö» och »Ådöö», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Åkerö, som ligger vid sjön Yngaren (»Yngarn Lacus»), ägdes på 1600-talet av medlemmar ur friherrliga släkten Bjelke, vars vapen ses överst å bilden. I bakgrunden synes Ralla kyrka, »Ralla Kirche». Se i övrigt sid. 77.
* II: 10. Årsta och Häringe, »Ååhrsta» och »Häringe», kopparstick av J. Le Pautre 1670. Öster Haninge kyrka namngives i bakgrunden av bilden över Årsta. Häringe ligger vid Landfjärden (»Lacus Långfiähln»). Se i övrigt sid. 66.
* II: 11. Årsta från öster, »Åhrsta versus Orientem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1710. Planschens nedre parti består av tre bilder. Underskriften under den vänstra lyder i översättning: »En trappa av utmärkt konstruktion i Årsta slott med kolonner och trappsteg av sten.» Orienteringarna under mittbilden lyda: »A. Årsta mot söder. B. Hamn vid Östersjön. C. Två surbrunnar, som utrinna i en nedanför belägen bassäng och genom underjordiska gångar ledas djupare nedåt, för att sedan hundra steg därifrån såväl vinter som sommar utan avbrott springa upp i luften i en och samma stråle.» Underskriften under den högra bilden, som återgiver ett av Nicolas Millich hugget epitafium i Österhaninge kyrka, lyder: »Epitafium i italiensk marmor över riksrådet och amiralen friherre Klas Bjelkenstierna i Österhaninge kyrka.»
* II: 12. Eriksberg, »Erichsbergh», kopparstick av W. Swidde 1694. Planschen giver en situationsbild av den storartade symmetriska slotts- och trädgårdsanläggningen. Slottet är uppfört efter ritningar av Nikodemus Tessin d. y. av överståthållaren greve Kristoffer Gyllenstierna, vars vapen finnes återgivet å planschen..
* II: 13. Eriksberg från söder, »Erichsberg meridiem versus», kopparstick av J. v.. d. Aveelen 1699. Samma vapen som å föregående plansch förekommer å denna, som visar slottets mäktiga byggnad från söder med delar av parken.
* II: 14. Eriksberg från väster, »Erichsberg Occasum versus», kopparstick av W. Swidde 1690.
* II: 15. Fiholm och Hanstavik, »Fiiholm», och »Hanstawiik», kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1695. (Härmed beriktigas uppgiften å sid. 64). - Bilden av Fiholm, som var en av rikskanslem Axel Oxenstiernas gårdar, bär dennes och hans makas vapen. - Vapensköldar och initialerna på fasaden å bilden av Hanstavik tillhöra generaltulldirektören Vilhelm Drakenhjelm och hans maka i första giftet Elisabeth Brandt.
* II: 16. Den vittberömde och utmärkte herren fältmarskalken Lars Kaggs gravkor i Floda kyrka, »Illustriss. et Excellentiss. Domini Dni Laurentii Kaggii Supremi Exercituum Ducis, Conditorium in templo Flodensi», kopparstick av A. Perelle 1670. Vapnet överst tillhör Lars Kagg (död 1661). Gravkoret är byggt efter ritning av Erik Dahlberg. I bakgrunden utmärkes Fors (»Forss»). Se i övrigt sid. 77.
* II: 17. Gäddeholm från söder och norr, »Gieddeholm meridiem versus» och .»Gieddeholm versus Septentrionem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. Godsets namn är senare ändrat till Tureholm.
* II: 18. Hesselbyholm, »Heslebyholm», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Vapnen tillhöra riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock och hans maka Christina Catharina De la Gardie. Se i övrigt sid. 79.
* II: 19. Hörningsholm, kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Vapnen, de grevliga Sture- och Banervapnen, beteckna de båda ätter, som Hörningsholm länge hade tillhört. Se i övrigt sid. 78.
* II: 20. Den vittberömde och utmärkte greven och rikskanslern herr Axel Oxenstiernas gravkor i Jäders kyrka i Södermanland, »Illustrissimi et Excellentissimi Comitis ac Domini Axelii Oxenstiaerna Regni Magni Cancellarii, Conditorium in Templo Iaederensi Sudermanniae». Kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. Inskrifttavlan nedtill innehåller latinska distika, som prisa rikskanslerns stora förtjänster .
* II: 21. Ludgonäs och Nynäs, »Ludgonaes» och »Nynaes» kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. Herresätet, vars här avbildade byggnader nu försvunnit, ägdes en tid av landshövdingen Jonas Böös-Gyldencrantz (död 1683) och hans maka Katarina Silfverstjerna, vilkas vapen synas överst å planschen. I bakgrunden utmärkas Ludgo kyrka (»T. Ludgoo») och »Anfred» (?). - I bakgrunden av bilden över Nynäs namngives »Lisleby».
* II: 22. Malma, kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Herresätet, som nu kallas Öster-Malma, ägdes av Erik Dahlbergs svärfader Vilhelm Drakenhjelm och hans maka i andra giftet Anna Maria Silfverstierna, vilkas vapen ses överst å planschen.
* II: 23. Mälsåker från väster, »Mälsåker qua Occasum respicit», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. De två vapnen tillhöra grevliga ätten Wachtmeister av Mälsåker och friherrliga ätten Soop. Riksrådet Gustaf Soop (död 1679) lät uppföra huvudbyggnaden på Mälsåker efter ritning av Nikodemus Tessin d. ä.
* II: 24. Rinkesta och Rävsnäs, »Ringsta» och »Räesnääs», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Av de båda vapensköldarna på bilden av Rinkesta är den ena tom, den andras Sparre-vapen avser troligen riksrådet friherre Gustaf Larsson Sparre (död 1690), som en tid ägde godset. - Rävsnäs är ett av Vasaättens stamgods; överst ses också därför en krönt vapensköld med en vase. Den av Karl IX uppförda .byggnaden förstördes på 1770.talet.
* II: 25. Sandemar från norr, »Sandmare versus Septentrionem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. Mellan huvudbyggnaden och landstigningsplatsen utbreder sig en trädgård i symmetrisk fransk trädgårdsstil.
* II: 26. Sandemar från söder, »Sandmare meridem versus», kopparstick av J. v. d.
Aveelen 1699. Det grevliga Falkenbergska vapnet tillhör riksrådet och presidenten Gabriel Falkenberg (död 1714), som på sin tid ägde godset. I bakgrunden vid Östersjön (»Sinus Maris Baltici») utmärkas »Dalaröö Sund» och »Dalaröö Skans» samt holmarna »Ååholmen», »Kyklingen» och »Gunnarsholmen».
* II: 27. Sävstaholm och Sjösa, »Säfwestaholm» och »Siöösa», kopparstick av J. Le Pautre 1670. - De båda vapnen å bilden av Sävstaholm tillhöra riksrådet Gustaf Sparre och hans maka Beata Natt och Dag, som uppfört slottet efter Dahlbergs ritning (se sid. 7). I bakgrunden synes Vingåkers kyrka. - Sjösa slott ligger vid en vik av Östersjön (»Sinus Maris Balthici»). Se vidare sid. 62.
.* II: 28. Sjöholm från norr och från söder, »Siöholm versus Septentrionem» och »Siöholm versus Meridiem», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmiae 1706.» Vapensköldarna å den övre bilden tillhöra friherre Johan Kasimir Fleming av Liebelitz (död 1714) och hans maka Charlotta Bjelkenstierna, vilka troligen låtit uppföra slottet, av vars praktfulla träarkitektur nu endast en obetydlighet står kvar.
* II: 29. Sundby och Sundbyholm, kopparstick av J. J. von Sandrart 1688. - Sundby slott, som ligger vid Hjälmaren (»Hiälmaren Lacus”), uppfördes på 1500-talet av marsken Lars. Siggesson Sparre. De egendomligt tecknade vapensköldarna å bilden tillhöra. Erik Sparre och hans maka Ebba Brahe. - Sundbyholms slott, som ligger vid Mälaren (»Mäler Lacus») uppfördes av riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm men förstördes på 1770-talet av eldsvåda. Se i övrigt sid. 99.
* II: 30. Stenhammar och Tullgarn, »Steenhammar» och »Tullgarn», kopparstick av H. Padt Brügge 1686. - Vapnen å bilden av Stenhammar tillhöra Bengt Rosenhane och hans maka Ebba Maria Sparre. Graveringsåret stämmer väl ej med årtalet för deras äktenskap, 1691, men antagligen har plåten senare ändrats i vad angår vapnen. Den förstnämndes farbroder, riksrådet Johan Rosenhane hade 1647 låtit uppföra byggnaden »efter den franska arkitekturen». I bakgrunden namngivas Salsta, Årsta (»Åhrsta») och Flen. Se i övrigt sid. 99.
* II: 31. Tärna och Tynnelsö, kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. Tynnelsö slott är, i det skick det avbildas, från Karl IX:s tid. På andra sidan fjärden av Mälaren (»Maeler Lacus Pars») ses Över-Selö kyrka (»T. Ofwer Selö»).
* II: 32. Tyresö, »Törsöö», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Vapnet överst är friherrliga ätten Oxenstiernas, som ägde godset under största delen av 1600-talet. Riksdrotsen Gabriel Gustafsson lät uppföra slottet åren 1620- 1633 och därinvid åren 1638- 1640 kyrkan. Se i övrigt sid. 81.
* II: 33. Kungliga rådet och fältmarskalken greve Erik Dahlbergs gravkor i Turinge kyrka i Södermanland, »Conditorium Illustriss: et Exellentiss: Dn: Comitis Erici Dahlbergii Senatoris et Mareschalli in Termplo Turingensi Sudermanniae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698. Den nedre delen av planschen upptages av en plan över gravkoret och kyrkan (dock blott en del av densamma), »Icnographia Templi et Conditorii», den övre av en exteriör av gravkoret. I bakgrunden namngives vid sjön Turinge, »Turingen Lacus», gårdarna Sjöberg och Berga. Överst det grevliga Dahlbergska vapnet buret av änglar.
* II: 34. Vibyholm, kopparstick av J. Marot 1669. Det ståtliga slottet, i holländsk renässansstil, uppfördes till änkesäte åt Karl IX:s andra gemål, Christina av Holstein, på vilken bokstaven C i det Holsteinska vapnet överst till vänster hänsyftar. Se i övrigt sid. 64.
* II: 35. Hertigdömet Västmanlands vapen, »Insigne Ducatus Waesmanniae», kopparstick av Müller 1696. Tre brinnande berg eller, kanske snarast, hyttor i vit sköld, omfattad av en eklövsgirland; däröver en hertiglig (grevlig) krona.
* II: 36. Västerås, »Westrås», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. Överst står stiftsvapnet innehållande en bild av madonnan, domkyrkans skyddshelgon, och stadens vapen, ett A och en ros. Bland stadens byggnader framträda mest domkyrkan (»Templum Cathedrale») och slottet (»Arx Regia»), båda från medeltiden; domkyrkan saknar här märkligt nog den tornspira, som vid 1600-talets slut byggdes efter Nikodemus Tessin d. ä:s ritning. Vidare namngivas gymnasiet (»Gymnasium»), biskopshuset (»Sedes Episcopi»), råd huset (»Curia»), sjukhuset (»Nosocomium») samt Mälaren (»Meeler Lacus»).
* II: 37. Arboga, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. Stadsvapnet visar en örn Av byggnaderna i staden, vilken ännu intill denna tid var en av rikets mera betydande framträda stads- och landskyrkorna samt ett litet kapell utanför staden.
* II: 38. Köping, »Kiöping», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1704. Stadens sigill sådant det här, oriktigt, återgives, visar ett kors mellan bokstäverna I och R. Av byggnaderna framträda kyrka och rådhus.
* II: 39. Sala och Avesta, »Sala» och »Awestadfors», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1704. - Sala stads vapen är en klippa, å vilken ses tvenne gruvredskap och en nymåne (silvrets tecken); på berget en krona, ur vilken lågor uppstiga. Orienteringarna äro: A Kyrka. B: Rådhus. C. Sockenkyrka utanför staden. D. Den år 1702 funna silvergruvan. E. Verkstäder eller arbetsplatser för metallers renande genom eld. Den vid medeltidens slut upptäckta silverfyndigheten har givit upphovet till staden, som erhöll sina privilegiet 1624. - Avesta, här räknat till Västmanland och icke såsom nu till Dalarna, var en tid under 1600-talet stad, vilket platsen helt nyligen åter blivit. Här fanns då ett »gårverk» för rening av den vid Falu gruva upptagna kopparen.
* II: 40. Strömsholms slott från brosidan, »Arx Strömsholm pontem versus», kopparstick av W. Swidde 1693. Överst ses de svenska och holsteinska vapnen förenade å samma sköld under kunglig krona. Det var nämligen riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, som på 1660-talet påbörjade uppförandet av den ståtliga slottsanläggningen, efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. Länge dröjde det emellertid, innan slottet stod färdigt.
* II: 41. Strömsholms slott från öster, »Arx Strömsholm versus Orientem», kopparstick a v J. v. d. A veelen 1699. Överst ses det holsteinska vapnet.
* II: 42. Målhammar och Myra, kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. - Vapnet överst å bilden av Målhammar tillhör släkten Baner, som under större delen av 1600-talet ägde Målhammar. Dess främste representant, Johan Baner, skall hava planerat uppförandet av det stenhus, som här avbildas, efter ritning .av Simon de la Valle men ej hunnit utföra denna plan. - Myra eller Myrö vid Hjälmaren (»Hielmarn Lacus»), nu räknat till Närke, ägdes under 1600-talet av ätten Bååt, vars vapen ses överst å bilden.
* II: 43. Tidö, »Tidöön», kopparstick signerat J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1702». Denna praktfulla, ännu väl bevarade slottsbyggnad från den yngre Vasatiden byggde Nikodemus Tessin d ä. åt tidens store statsman Axel Oxenstierna. De Oxenstiernska och Bååtska vapnen överst å planschen äro rikskanslerns och hans makas. Planschens övre hälft visar slottets stora borggård från norr, den nedre slottet från söder, »meridiem versus». Därå utmärkas vid Mälaren (»Meeler Lacus»), Rosendahl och Oldenburg, delvis en rest av ett medeltidshus, samt i bakgrunden Dingtuna kyrka.
* II: 44. Hertigdömet Dalarnes vapen, »Insigne Ducatus Dalkarliae», kopparstick av Müller 1696. Två korslagda pilar i röd sköld med en hertiglig (grevlig) krona i övre vinkeln, därbakom en vapenmantel och överst en krona sådan som den nyssnämnda.
* II: 45. Falun och Hedemora, kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. - Falu stads vapen visar tre berg, varur lågor uppstiga, ovanför en ström. Av den gamla bergsmansstadens byggnader namngives rådhuset (»Curia»), och utanför staden ses koppargruvan (»Kopparbergs grufwa»), varur väldiga rökmoln uppstiga. - Hedemora vapen visar en gran. Av byggnaderna utmärkes det år 1670 byggda men nu försvunna rådhuset (»Curia») och i bakgrunden floden Hovran (»Håfran fluv.») och Garpenbergs skog.
* II: 46. Falu koppargruva från öster, »Fodinae aerariae Falunensis, qua orientem spectat, de lineatio», kopparstick signerat » J .v. d. Aveelen sc. Holmiae 1701 » .Orienteringar: A. Regeringsschaktets vindspel. B. Vattenverk. C. Vindspel, kringfört med dragare, vid Karl XII schakt, 60 famnar djupt. D. Vindspel vid Ulrika Eleonoras schakt, som är 60 famnar djupt. E. Rök från kallrostar. F. Gamla bergsmanshuset. G. Vindspel vid schaktet Blankstöten, 40 famnar djupt. H. Schaktet Blankstöten, 35 famnar djupt. I. »Kiste-vinden», 51 famnar. K. Nya bergsmanshuset. L. Vindspel vid »Träschaktet», 70 famnar. M. Karl XI:s schakt, neddrivet 127 famnar under jorden. N. Det stora gruvraset 1687 i Blankstöten.
* II: 47. Nytt uppfordringsverk, »Machina Nova» etc., kopparstick signerat »J. van Vianen sculpsit» och »Amstelodami» (i Amsterdam) efter teckning av S. Buschenfeldt: »Sam. Buschenfeldt delineavit». Överskrift och teckenförklaring angiva, att med detta av den unge studiosus Kristoffer Polhammar 1694 uppfunna verk kunde malmen vid Falu gruva uppfordras lättare och med mindre kostnad än förut.
* II: 48. Grevskapet Närkes vapen, »Insigne Comitatus Nericiae», kopparstick av Müller 1696. Två korslagda pilar med ros i var vinkel i röd sköld under hertiglig (grevlig) krona; vapenkartusch samt lövverk av palm och ek.
* II: 49. Örebro, »Örebroo», kopparstick av J v. d. Aveelen 1700. Vapnet visar en örn. Av den tätt bebyggda stadens byggnader utmärkas slottet (»Arx Regia»), landshövdingresidenset (»Aula Gubernatoris»), rådhuset (»Curia») och sjukhuset (»Nosocomeum»).
* II: 50. Askersund, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1705. Stadens vapen visar en man, som lyfter en slägga. I staden, som fick sina privilegier 1643, idkades i början spiksmide. En framskjuten plats å planschen intager landsförsamlingens kyrka, vid vars uppbyggande Dahlberg var verksam.
* II: 51. Riksrådet Gustaf Soops gavkor i Askersunds landsförsamlings kyrka, kopparstick av Herman Padt Brügge 1686. Överst en vapentrofe med Gustaf Soops och hans makas vapen samt ett av genier buret draperi, vars latinska inskrift i översättning lyder: Den vittberömde och lysande friherren och herren riksrådet Gustaf Soops gravkor i Askersunds kyrka. Jfr även föregående bild. I bakgrunden utmärkes staden Askersund och herresätet Stjärnsund (» Stiernsund»), som vid denna tid ägdes av riksrådet.
* II: 52. Lindesberg och Nora, kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmiae», 1703. Lindesbergs vapen visar en större lind mellan två smärre, Noras fem träd. Båda städerna äro gamla bergslagssamhällen, som på 1640.talet fingo sina stadsprivilegier och den regelbundna stadsplan de förete.
* II: 53. Espelunda och Ekeberg, kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmiae 1704». Båda dessa herrgårdar äro av en mera primitiv typ med en grupp lägre träbyggnader kring en fyrkantig gårdsplan. Espelunda tillhörde på Dahlbergs tid fältmarskalken Karl Gustaf Mörner, Ekeberg ätten Lejonhufvud.
* II: 54. Göksholm, »Giöks Holm», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1702. Vapnen tillhöra Johan Kasimir Fleming av Liebelitz och hans maka Charlotta Bjelkenstierna. Slottet, som har ett ålderdomligt yttre, ligger vid Hjälmaren (»Hielmer Lacus»).
* II: 55. Kägleholm från öster, »Kaegleholm versus Orientem», kopparstick av W. Swidde 1694. De båda yttre vapnen tillhöra greve Morits Leijonhuvud och hans maka Amalia Hatzfeld. De åtföljas av initialerna M G T R, d. v. s. Moritz Grefve Till Raseberg, och . A G T R, d. v. s. Amalia Grefvinna Till Raseborg, samt årtalet 1610. Nämnda årtal - då den förstnämnde emellertid var avliden - betecknar troligen en tidigare byggnadsperiod för slottet, som fått sin här avbildade ståtliga och symmetriska skapnad av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Dennes och hans gemåls vapensköldar återgivas jämväl. Nedtill står »Waeringen Lacus», d. v. s. sjön Väringen.
* II: 56. Kägleholm från söder, »Kaegleholm merediem versus», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1702. I förgrunden finnes en djurgård, där ett sällskap jagar hjortar och vildsvin.
* II: 57. Grevskapet Värmlands vapen, »Insigne Comitatus Wermlandiae», kopparstick av Müller 1696. Upprätt flygande örn, över vars huvud svävar en grevlig (friherrlig) krona.
* II: 58. Karlstad och Kristinehamn, »Carlstad» och »Christinehamn», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. - Karlstads stadsvapen visar en orn.. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gav 1584 stadsprivilegier åt den gamla tings- och marknadsplatsen Tingvalla, vilken uppkallades efter honom.. - Kristinehamns stadsvapen är ett fartyg under fulla segel. Staden, som har sitt namn efter drottning Kristina, uppblomstrade genom den här hållna Fastingsmarknaden, där affärer uppgjordes och priser fastställdes..
* II: 59. Filipstad, »Philippstadh» kopparstick av J. v. d. Aveelen 1702. Stadens vapen visar en ryttare. Staden, som fått namnet efter hertig Karl Filip, grundlades 1611, lades 1695 under landsrätt men återfick stadsrättigheterna på 1830-talet. Den ligger nära sjön Daglösen och icke såsom här utmärkes, vid sjön Alkvettern, »Ahlqvittern Lacus».
* II: 60. Grevskapen Gästrikland, Ångermanland och Medelpad, »Comitatus Gestricia, Angermannia, Melpadia», kopparstick av Müller 1696. Tre sköldar under grevliga (friherrliga) kronor stå på en mur; i den första, vars fält är fyllt med kulor, en hjort, i den andra, som är blå, tre laxar och i den tredje, som likaledes är blå, två strömmar. - Denna plansch avser törhända att vara en motsvarighet till »Svea och Göta rikes huvudvapen» i det föregående.
* II: 61. Grevskapet Gästriklands vapen, »Insigne Comitatus Gestriciae», kopparstick av J. v. d. Aveelen .1712. Ovanför ett landskap, där åkerbruk bedrives, en sköld under grevlig (friherrlig) krona och i skölden en ren.
* II: 62. Gävle, »Giawle», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1700. Vapenskölden Innehåller bokstaven G. Denna Norrlands enda stad med medeltida anor var, såsom synes, ganska ansenlig. Särskilt namngives slottet (»Arx Regia»), vilken imponerande, torn. rika byggnad är uppförd av Johan III och ännu, ehuru skövlad av eldsvåda, kvarstår och begagnas som landshövdingresidens, rådhuset (»Curia»), som nu är försvunnet och ersatt av ett nytt sådant samt skolan (»Scole»), bredvid vilken synes kyrkan, som här ännu är utan torn.
* II: 63. Hertigdömet Hälsinglands vapen, »Insigne Ducatus Helsingiae»., kopparstick av Müller 1696. I ett klipplandskap en bock, som reser sig på bakbenen, över vilken svävar en hertiglig (grevlig) krona.
* II: 64. Söderhamn och Sundsvall, »Söderhambn» och »Sundswald», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1700. - Å utsiktsbilden över Söderhamn står en sköld med vapnet: två korsade bössor stående på en båt. Staden, som grundades genom en sammanflyttning till denna ort av hälsingesmeder, erhöll sina privilegier år 1620 men brändes av ryssarna år 1721. Därvid förstördes den medeltida kyrka, som ses å bilden, men kvar stod den stora kyrkan i förgrunden, som vid 1600-talets slut uppförts efter ritning av Nikodemus Tessin d. ä. och uppkallats efter drottning Ulrika Eleonora. Tre kullar i omgivningen namngivas: Faxeholmen, varå låg ett under Engelbrektsfejden förstört medeltidsfåste, samt Djurberget och Hjortberget. - Över bilden av Sundsvall står vapnet: en sluten hjälm över två korslagda brandsaxar. Även denna stad grundades, på 1620-talet, genom sammanflyttning av kringboende smeder, vilka anlade ett gevärsfaktori, som sedermera förlades till Söderhamn. Staden låg i förstone ej på samma plats som nu utan flyttades dit vid 1600-talets mitt. År 1721 brändes den av ryssarna. Under hela den ifrågavarande tiden var Sundsvall en ganska liten stad; dess storlek på senare tid sammanhänger ju med den norrländska trävarurörelsens uppblomstring. Det näringsfång, som sysselsätter båtarna på den inskjutande viken av Östersjön (»Sinus Maris Baltici»), torde vara strömmingsfiske.
* II: 65. Grevskapet Medelpads vapen, »Insigne Comitatus Medelpadiae», kopparstick signerat »J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae 1713». Ovanför ett skogigt, av en älv genomflutet landskap, där jakt och fiske bedrives, svävar en sköld med två strömmar, översta och nedersta fältet blått, mellersta rött, under grevlig (friherrlig) krona.
* II: 66. Grevskapet Ångermanlands vapen, »Insigne Comitatus Ångermanniae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1712. Ovanför ett landskap med stora gårdar av trä, i förgrunden begränsat av en älv med livlig båtfart, svävar en blå sköld med tre laxar under grevlig (friherrlig) krona.
II: 67. Härnösand, »Hernösand», kopparstick av W. Swidde 1692. Vapnet är delat i två fält: det övre tomt och i det nedre en utter, som bär en fisk i munnen. Även denna stad var en gammal marknadsplats, som, 1585, erhöll stadsprivilegier och vid början av 1700-talet härjades av eld. Över byggnaderna i den å planschen återgivna staden höja sig kyrka med klockstapel och rådhus. - Bilden är hopfogad med den följande på samma blad.
* II: 67. Hudiksvall, »Hudwigswald», kopparstick av W. Swidde 1692. Vapnet visar tre bockhuvuden. År 1582 anlades denna stad på ett ställe, där förut legat en marknadsplats, flyttades på 1600-talet närmare Bottniska viken men härjades av eld redan i början av 1700-talet.
* II: 68. Grevskapet Jämtlands vapen, »Insigne Comitatus Iemtiae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1712. Ovanför ett skogigt landskap med scener från jakt och fiske samt en stor handelsfora svävar vapenskölden, varå röd varg och svart örn anfalla vit hjort, i blått fält, under grevlig (friherrlig) krona.
* II: 69. »Stenen i Grönan dal», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. Planschen visar en med mystiska inristningar försedd sten i ett fjällandskap; närmast framför den ses lemlar och bakom den renar samt i bakgrunden en björnjakt. Överskriften lyder: »Delineatio Saxi Groendalensis Qualis nostra AEtate conspicitur in Åre ad Scardaliam quae ad paraeciam Jemtlandiae Unneråker pertinet», d. v. s, avbildning av Stenen i Grönan dal, sådan den nu är att se vid Skurdalen i Åre, annex till Undersåkers socken i Jämtland. - Den gamla berättelsen om Stenen i Grönandal, som sades innehålla en dyster profetia, var ursprungligen anknuten till en runsten i Gröndals skog i Jutland men blev av svenskarna lokaliserad till Jämtland och stenen blev, som det förefaller utan någon grund, identifierad med denna, å vilken det nyktra 1700-talet blott såg bomärkena rör nämndemän, som fastställt gränsen mellan Sverige och Norge.
* II: 70. Grevskapet Västerbottens vapen, »Insigne Comitatus Bottniae Occidentalis» koppar- stick av J. v. d. Aveelen 1701. En älg vandrar i ett vinterlandskap under en stjärnhimmel med stora björnen och polstjärnan; ovan svävar en grevlig (friherrlig) krona.
* II: 71. Umeå och Torneå, »Uhma» och »Torne», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. - Umeå, vars vapen visar tre renhuvud, erhöll sina privilegier 1622 och förstördes av ryssarna 1720. Å bilden namngivas rådhuset (»Curia”), landshövdingresidenset (»Aula Gubernatoris Provinciae Bottn. occident.»), bostället för överstelöjtnanten vid Västerbottens regemente (»Habitaculum Dn. Protribuni legionis Bottniae occident») samt vid älven, »Vhmre ÅÅ» eller »fluvius», färgstället (»Trajectus»). - »Torneå», som i vapenskölden bär ett torn, ligger i älven, »Torne ÅÅ» eller »Fluvius», på en holme vilken sedermera vuxit samman med ena stranden. Över de övriga byggnaderna resa sig kyrkan, klockstapeln (»Campanile») och rådhuset (»Curia»). I förgrunden ses en färja (»Trajectus»), till höger bostad för majoren vid Västerbottens regemente (»Domicilium Dn. Prefect. vigil. Legion. Bottniae occid.») samt Kemi kyrka (»Kimi»). Torneå upphörde 1809 att vara svensk stad.
* II: 72. Piteå, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. Stadens vapen visar ett renhuvud. Piteå gammalstad, »Civitas vetus .Pitae», fick stadsrättigheter 1621. Den avbrann 1666
varefter det nya Piteå uppstod längre ned vid älvens mynning. Dock kvarstod alltfort den gamla staden, av vars byggnader namngivas rådhuset (»Curia»), klockstapeln (»Campanile»), sjukhuset (»Nosocomium»), en ståtlig bostad i tidens moderna stil för översten vid Västerbottens regemente (»Domicilium Chiliarchae Legionis provinciae Bottniae occidentalis») samt bostad för domaren över Västerbotten (»Habitaculum Iudicis Territorialis in Bottnia occidentali»). Vidare utmärkes omgivande ängar (»Prata»), träsk (»Stagnum”), väg norrut, »Via Septentrionem versus» och väg åt nya staden, »Via ad civitatem novam», samt i förgrunden lapparnas fordon, som dragas av ren, »Lapponum vectura quae a Rhenone trahitur».
Den nya staden, som brändes 1721, ligger vid utloppet av Pite älv, »Pitae Åå» eller »Fluvius», i Bottniska viken (»Sinus Bottnici pars») med ett stort rådhus (»Curia») och hamn (»Portus»). I förgrunden synes en fora.
* II: 73. Luleå, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. Stadens vapen visar två korslagda nycklar. Överst gamla staden, »Civitas vetus Luhlae», vilken erhöll sina privilegier år 1621 Vägar utgå åt fyra håll: väg söderut, »Via meridiem versus», väg till Lappland, »Via Lapponiam versus», väg norrut och till Torneå, »Via Septentrionern et Thornam versus» I förgrunden ängar (»Prata»), varinvid synas renar med ackjor, samt vid den inskjutande viken av Bottenhavet (»Sinus Bottnici Pars») kärr (»Paludes»). År 1649 uppstod den nya Luleå stad, som återgives nedtill å planschen, »Civitas nova Luhlae», närmare Lule älvs utlopp - se namnen »Sinus Bottnici Pars» och »Luhla ÅÅ» eller »Fluvius». Vidare utmärkas härå det stora rådhuset (»Curia») och hamnen (»Portus»).
* II: 74. Grevskapet Ålands vapen, »Insigne Comitatus Ålandiae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. Över en slätt vandrar en ren med ring om halsen.
* II: 75. Kastellholm åt väster, »Castelholm Occasum Spectans», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. Denna åländska fästning, som såväl under unionstiden som striderna mellan Sigismund och Karl IX var av stor betydelse, hade redan vid denna tid börjat få förfalla och förvandlades längre fram på 1700-talet till en ruin.
* II: 76. Grevskapet Lapplands vapen, »Insigne Comitatus Lapponiae», kopparstick a J. v. d. Aveelen 1714. Ett landskap med avlövade träd, vari framställas åtskilliga scener ur lapparnas liv: ren med ackja, skidåkande lapp, lappkåtor, lappar med trolltrumma och lappar framkrypande till en lave, på vilken står en seite omgiven av offergåvor. Vapenbilden visar en gående vildman med klubba i röd sköld, som täckes av grevlig (friherrlig) krona.
