Back to www.vobam.se - main page.

Generalguvernör över Livland, fältmarskalk, greve
Erik Jönsson Dahlberg.
1625-1703.

Suecia Antiqua et Hodierna - I

Planschförteckning över samtliga planscher i första delen. Med * utmärkes att kopparplåten till planschen finns bevarad i Nationalmuseum. Hänvisningar till sidnummer avser 1924 års upplaga.
OBS! Texten är ej korrekturläst, arbete pågår.

* I: 1. Titelblad av Jean Le Pautre 1669, delvis efter teckning av David Klöcker-Ehrenstrahl. Det bär inskriften »Suecia Antiqva et Hodierna» och innehåller en allegorisk framställning, som symboliserar det i verket skildrade ämnet, det vid havet belägna, genom sin vapenlycka mäktiga svenska väldet: en kvinna med murkrona och hermelinsmantel tronar på ett liggande lejon och mottager en lagerkrans av krigsguden Mars, vilken trampar på ett Medusahuvud; nedanför dessa i förgrunden driver havsguden Neptunus, väpnad med sin treudd, sitt spann; i bakgrunden svävar en vingad genius, som blåser i en trumpet, från vilken nedhänger en fana, varpå avtecknar sig riksvapnet tre kronor. - Ordet Hodierna är graverat under de holländska kopparstickarnas period; förut stod där »Moderna», som synes av de äldsta bevarade avtrycken i Kungliga biblioteket (avbildn. hos Östman, Sankt Eriks årsbok 1919.) Se i övrigt sid. 40 o. f.

* I: 2. Porträtt av konung Karl XI - »Carolus XI, Suecorum, Gothorum et Vandalorum Rex» -kopparstick av Samuel von Blesendorff år 1698, signerat »S. Blesendorff, S. E. B. Sculptor sculp.», troligen efter porträtt av Elias Brenner. På ramverket står konungens valspråk på latin: »Dominus protector meus», d. v. s. Herren är min beskyddare.

* I: 3. Porträtt av konung Karl XII - »Carolus XII. Svecorum, Gothorum et Vandalorum Rex» -kopparstick signerat »S. Blesendorff S. E. B. (d. v. s. Serenissimi Electoris Brandenburgici) Sculptor sc[ulpsit] », 1698, troligen efter porträtt av Elias Brenner. I fråga om ramverkets anordning observeras de kungliga regalierna på ett hyende samt svenska riks- vapnet tre kronor, Göta lejon över tre strömmar och den Vendiska draken i sina vapensköldar .

* I: 4. Erik Dahlberg, kopparstick signerat »S. Blesendorff S. E. B. Sculptor Sculp.», 1698, troligen efter porträtt av Elias Brenner. Inskrift under porträttet: »Illustrissimus et Excellentisimus Dn. Ericus Dahlberg, Comes in Schenäs, liber Baro in Stropstat, Dom: in Werder et S. R. M. Suecire Senat: Ductor exercituum, Ducatus Livoniae Gubernator Generalis, Academire Dorpatensis Cancellarius nec von Regalium munimentorium Director Generalis», d. v. s. den berömde och lysande herren Erik Dahlberg, greve till Skenäs, friherre till Stropsta, herre till Werder, kungligt råd, fältmarskalk, generalguvernör över Livland, kansler över Dorpats akademi och generaldirektör över rikets befästningsverk. Därunder latinska distika återgivna i översättning å sid. I 18. Kring ramen, som nedtill är försedd med Dahlbergs vapen, står följande latinska tänkespråk: »Nihil tam al te natura constituit qvo virtus non potest eniti», d. v. s. naturen ställde intet så högt, att icke dugligheten kan arbeta sig dit upp.

* I: 5. Karta över Norden i forntiden, »Veteris Orbis Arctoi Typus», kopparstick av G. Drogenham 1695. Kartan är oproportionerligt kort och bred. Även ortsuppgifterna äro i många fall oriktiga; dock är det ju alldeles riktigt, att Uppsala och Birka där finnas angivna men ej Stockholm.

* I: 6. Karta över Norden i nutiden, »Nova et accurata (d. v. s. ny och exakt) orbis arctoi tabula geographica», kopparstick av de Reuter 1696. Kartan, som i huvudsak är uppgjord av professor Anders Spole, har sin förebild i Andreas Bureus svenska karta av år 1626 och är i huvudsak ganska tillförlitlig. Riks- och landskapsvapnen äro utsatta på sina respektive platser. I den övre rikt ornerade kartuschen finnas vapensköldarna för I Svealand, Götaland, Venden och Finland. I kartuschen nedtill meddelas: »Svenska mil äro över allt lika långa, och tolv sådana gå på en grad.»

* I: 7. Svea rikes huvudvapen, »Insigne principale Regni Sueciae» , kopparstick av J. Le Pautre år 1669. Skölden med tre kronor, täckt av kunglig krona, stödes av två lejon och är omgiven av Karl X Gustafs ordenskedja. Ovantill en samling av landskapsvapen (i åtskilliga fall olika de nedan beskrivna). Se vidare sid. 40.

* I: 8. Gamla svenska mynt, eller såsom den latinska överskriften berättar, »några forna svenska konungars gamla mynt, slagna innan de tre nordiska rikena genom den danska drottningen Margareta förenades till ett rike, varav för alla opartiska tydligt framgår, att tre kronor icke få århundranden före föreningen mellan de tre rikena Sverige, Danmark och Norge voro det svenska rikets egna och särskilda sköldemärke. Originalen till dessa mynt finnas i Elias Brenners svensk-götiska myntkabinett, vilket han under trettio år med stor omsorg och icke ringa kostnad bildat samt beskrivit i en särskild bok» (Brenners Thesaurus nummorum Sueo-Gothicorum, utgiven 1691). Kopparstick av W. Swidde 1693. Nummer l, som oriktigt uppgives vara ett Olov Trätäljas mynt, är en brakteat och alltså från en senare tid än som angivits; en brakteat är även nummer 4. Numren 2, 3 och 5 -15 äro samtliga oriktigt attribuerade och riktigt endast de i nedersta ramen upptagna, från konung Albrekts tid.

* I: 9. Svenska riddarordnar eller enligt den latinska inskriften »avbildning av alla ridderliga och militära ordnar i Sverige, som varit instiftade fordom eller under mera närliggande tider». Kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1694. Sex ordnar återgivas: »Serafimerorden, instiftad år 1334 eller 1343 av konung Magnus Eriksson kallad Smek», »Svärdsorden eller riddarebältets orden», »Birgittinerorden, som blomstrade i Sverige år 1396~, »Konung Erik XIV:s riddarorden, kallad Frälsarens orden, stiftad vid hans kröning år 1561 », »Konung Johan III:s riddarorden, kallad Agnus Dei stiftad år 1569 mot ryssarna» och »Amaranterorden stiftad av drottning Kristina år 1651» (borde vara 1653). - De båda förstnämnda skäligen apokryfiska ordnarna hava intet att skaffa med nuvarande serafimer- och svärdsordnarna, och den nu existerande sällskapsorden, som bär namnet amarantorden, upprättades på enskilt initiativ först år 1760.

* I: 10. Sveo-göternas bokstäver, »Literre Sveo-Gothorum», kopparstick av D. Engelhardt 1698. Tre alfabet återgivas. Det äldsta säges - med orätt - runorna vara, »Antiquissimre Runre dictre», vilkas former (med varianter), namn och ljudvärden meddelas, yngre kallas det ulfilanska, »Recentiores Ulphilanre) – bokstäverna i den gotiske biskopen Ulfilas bibel. översättning, som skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Magnus Gabriel De la Gardie 1669 - vidare följa de yngsta, medeltida bokstäverna, som kallas munkbokstäver, »Novissimre Monachales», varav först återgivas majusklerna och därpå minusklema eller 1400- talets alfabet. - Alfabeten hade uppställts av sekreteraren i Antikvitetsarkivet Johan Peringskiöld.

* I: 11. Hertigdömet Upplands vapen, »Insigne Ducatus Uplandiae», kopparstick av J. Le Pautre 1668. Själva vapnet, utan sköld, är här motiv för en konstnärlig framställning. På ett kransat podium och mot bakgrunden av en med kungliga kronor översållad mantel av tecknar sig ett riksäpple med rikt ornerad gördel och krönt kors under hertiglig - motsvarande enligt nu bruklig terminologi grevlig - krona. - Se i övrigt sid. 34.

* I: 12. Birger Jarl, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. Den latinska inskriften lyder i översättning: »Avbildning av den berömde fursten Birger Jarl, riksföreståndare och fader till konungarna Valdemar och Magnus, kopierad efter en ännu förefintlig bild i Tavastehus slott i Finland, målad omkring år 1220, sedan han tvingat finnar och tavaster att antaga kristendomen och därefter grundat den kungliga huvudstaden Stockholm. » Det är åt grundläggaren av Stockholm, vars skildring här begynner, som kopparsticksporträttet är ägnat. Emellertid saknar det fullkomligt historisk autencitet. Den teckning härtill, som landshövding A. Cronhiort skaffat Dahlberg, var grundad på men återgav alldeles felaktig! en medeltida framställning av Kristus som smärtornas man, en omständighet, som är desto märkligare som densamma uppfattats riktigt i en av Brenner på 1670-talet gjord teckning.. Trots allt har detta kuriösa porträtt kommit att spela en stor roll, i det att en senare tids bildande konstnärer och bokillustratörer lånat dess drag åt sina egna framställningar av Birger Jarl, över vilken ju ingen autentisk porträttbild finnes.

* I: 13. Stockholm från öster, »Stockholmia Orientem versus», kopparstick signerat »W. Swidde sculp. Holmiae A. 1693». Tre vapen återgivas: ett med en sluten och ett med en öppen krona samt en mångbladig ros. Denna utsiktsbild är placerad före den följande, som dock är till tiden äldre. Jämförd med denna visar den ifråga om arkitekturen en större mängd av de av Tessinarna och De la Vallee i sydeuropeisk barockstil uppförda byggnaderna, mellan vilka synas åtskilliga hus med höga gavlar byggda i den äldre tysk-holländska renässansstilen. Förutom de å följande plansch upptagna namnen tillkomma här de nya kyrkorna Kungsholms- och Johannes, »Templ. S. Ulricae» och »Templ. S. Johannis», varjämte i bakgrunden utmärkas Karlberg och Solna. De många fartygen å Saltsjön i förgrunden förläna staden dess karaktär av sjö- och handelsstad. Nära förbunden med dessa stadens näringsgrenar är den industriella verksamhet, som skildras i nedersta högra hörnet,. skeppsbyggeriet vid flottans varv å Kastellholmen.

* I: 14. Stockholm, Sveriges huvud- och residensstad, från väster, »Stockholmia Metropolis Regni Sueciae et Sedes Regia qua parte Occidentem spectat», kopparstick signerat )A. Perelle sculp.) 1669 efter teckning av Erik Dahlberg 1665. Vapenkartuscherna, som bäras av genier, visa Stockholms gamla vapen:, en befästad stad och Sankt Erik. Bilden domineras av det mäktiga slottet. tre kronor (»Arx Regia»), bredvid vilket i staden mellan broarna synas Storkyrkan, Tyska kyrkan och Riddarholmskyrkan, (»Templ. S. Nicolai», »Templ. S. Gertrudis» och »TempI. S. Francisci»). På Norrmalm (»Suburbium Boreale») namngivas Klara och Jakobs kyrkor (»Templ. S. Clarre» och »TempI. S:ti Jacobi») samt på Södermalm (»Suburbium Australe.») Katarina och Maria kyrkor, »TempI. S. Catharinae» och »TempI. S. Mariae». I förgrunden nämnes Mälaren (»Mäler Lacus»). Planschen lämnar en konstnärligt högtstående och - frånsett den sydländska vegetationen i förgrunden - topografiskt väl utförd bild av huvudstaden, som då vuxit till en storstad efter den tidens mått. Se i övrigt sid. 75.

* I: 15. Stockholms gamla slott från öster, )Arx Regia Holmensis versus Orientem», kopparstick av Adam Perelle 1670-1674. Bilden visar slottets imponerande yttre sett från Saltsjösidan samt gamla Norrbro bort till Drottning Kristinas triumfbåge på nuvarande Gustaf Adolfs torg. Orienteringarna äro: A. Slottet. B. Norreport och Norrbro. C. Mynthuset. D. Amiralen Flemings hus. E. Riksdrotsen Per Brahes palats. F. Drottning Kristinas triumfbåge. Se i övrigt sid. 77.

* I: 16. Stockholms gamla. slott åt stadssidan (från väster), kopparstick signerat »Jean Marot Fecit», 1667. Den dubbelspråkiga rubriken lyder på latin: »Arx Regia Holmensis quâ Vrbem spectat», på tyska: »Das Königl. Schloss zu Stockholm kegen der Stadt anzusehen». Överst står en vapentrofe med tre sköldar, varå ses tre kronorr ett. lejon över tre strömmar och den vendiska draken. Planschen återgiver slottets västra karnapprydda , fasad med den yttre slottsporten, uppförd under den äldre Vasatiden. Särskilt namngivas tornet Tre kronor, (»Turris trium Coronarum» eller »Drei Kronen»), Storkyrkan (»Templum S:ti Nicolai») samt i bakgrunden Jakobs kyrka (»Templum S:ti Jacobi»). Se i övrigt sid. 20.

* I: 17. Stockholms gamIa slotts borggård från öster, »Arcis Holmensis Area versus Orientem», kopparstick signerat »Marot sc.», 1670. Orienteringarna äro: A. Slottskyrkan. B. Köket. C. Kungliga kansliet. D. Hovrätten. E. Yngre kungsgemaken. F. Ingången emot staden. G. Trappan till rikssalen. H. Baldakintäckt fritrappa. Se i övrigt sid. 72.

* I: 18. Stockholms gamla slotts borggård från väster, »Arcis Holmensis Area interior versus Occidentem», kopparstick av J. Le Pautre 1670. Överst en trofé med riksvapnet. På borggården framställes ett rörligt liv, drabanter, karosser m.m. dyl. Se i övrigt sid. 65.

* I: 19. Stockholms slotts norra länga, som på den högmäktige konung Karl XI:s tillskyndan och bekostnad uppbyggdes från grunden år 1693, interiör av borggården, och samma längas exteriör mot Norrbro och Norrmalm, »Pars Septentrionalis Arcis Regiae Holmensis auspicio ac sumtu Serenissimi Regis Caroli XI Anno 1693 e fundamentis exstructa qua faciem introrsum vertit ad ipsam arcis aream» och »Ejusdem partis facies exterior qure spectat pontem et Suburbium septentrionale», kopparstick av W. Swidde 1697. Dessa bilder av det ombyggda slottet före den stora branden 1697 äro utförda av kopparstickaren efter arkitektens, Nikodemus Tessin d. y:s, ritningar. Den övre bilden visar borggården ungefär i det skick den nu ter sig. Däremot hava av projektet till exteriör kaj- och brobyggnaderna aldrig utförts.

* I: 20. Avbildning av den praktfulla och vackert utsmyckade kyrkan å Stockholms slott, inredd med mycken kostnad år 1694 av den stormäktige konungen Karl XI (interiör mot väster), »Delineatio Templi et magnificentia et mira operis elegantia conspicui, Anno 1694 a Potentissimo Rege Carolo XI. sumtu insigni, in Holmensi Arce adornati», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmia 1702.»

* I: 21. Högkoret i Stockholms slottskyrka, som den mäktige konungen Karl XI lät inreda med mycken omsorg och kostnad år 1694 (interiör mot öster), »Chori primarii in Aede Sacra Arcis Holmensis quaffi Potentissimus Rex Carolus XI eximio opere pretioque Anno 1694 restaurari extruique curavit Delineatio», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1695. » Den sköna interiören var prydd med målningar av Ehrenstrahl och bildhuggeri er av Burchardt Precht.

* I: 22. Fransiskanerkyrkan, i allmänhet kallad Riddarholmskyrkan, på Riddarholmen i Stockholm, »Templum S:ti Francisci vulgo Ridderholms Kiörka Holmiae in Insula Equestri», kopparstick av J. Marot 1670. Planschen visar exteriören av den gamla gotiska kyrkobyggnaden, från Magnus Ladulås tid, och de däromkring vid olika tider tillkomna gravkoren, varav det karolinska ju dock här ännu saknas. Orienteringarna äro: A. Koret med konungarna Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravmonument. B. Gustaf II Adolfs och Karl X Gustafs gravkor. C. Grevens av Vasaborg gravkor. D. Fältmarskalken greve Lennart Torstenssons gravkor. E. Friherrliga Wachtmeisterska gravkoret. F. Greve Leijonhufvuds grav. Se i övrigt sid. 73.

* I: 23. De båda ryktbara och mäktiga svenska konungarna Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravmonument i Riddarholmskyrkan i Stockholm, »Duorum celebrium potentissimorumque Sueciae Regum Magni Ladulåås et Caroli Canuti monumenta Sepulcralia in templo insulae equestri Holmensis», kopparstick signerat »W. Swidde sculp.», 1696. Orienteringarna äro: A. Konung Magnus Ladulås. B. Konung Karl Knutsson. C. Ingången till konung Gustaf II Adolfs gravkor. D. Altare.

* I: 24. Maria Magdalena kyrka i Stockholms norra förstad, »Templum S:tae Mariae Magdalae in Suburbio australi Holmiae» , kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1691». Johan III lät 1576 bygga kyrkan, vilken åren 1672-1681 ombyggdes efter Nikodemus Tessin d. ä:s ritningar. Från denna ombyggnad härrör den å planschen avbildade nordfasaden, ritad efter romersk förebild, och tornspiran, som nu är ersatt med en nyare. I bakgrunden namngives en betydande byggnad från 1600-talets senare hälft, det ännu ganska oförändrat skick kvarstående van der Noothska palatset, »Palatium Illustr: D 11 van der Noot».

* I: 25. Katarina kyrka i Stockholm, grundlagd av den högmäktige konungen Kal Gustaf, »Templum S:tae Catharinae à Sereniss. Rege Carolo Gustavo Holmiae fundatum» kopparstick av Adam Perelle 1669. Kyrkan byggdes 1656-1689 efter ritningar av arkitekten Jean De la Vallee, men inredningsarbeten pågingo länge därefter. Den är del första egentliga renässanskyrkan i Stockholm, en centralkyrka med kupol över det kvadratiska mittrummet och fyra lika långa korsarmar. År 1723 härjades den av eldsvåda. Orienteringarna äro: A. Katarina kyrka. B. Söderport. C. Vindbro med sluss. D. Riddarholmskyrkan. E. Gustaf den stores gravkor. F. Wrangelska palatset. G. Klara kyrka H. Munklägret (Kungsholmen). I. Gertruds kyrka. K. Nikolai kyrka. I bakgrunden utmärkes sjön Mälaren (»Mäler Lacus»). Se i övrigt sid. 76.

* I: 26. Ulrika Eleonora kyrka i västra förstaden, nu kallad Kungsholmen, .»Templum Udalricae Eleonorae in Suburbio Occidentali quod hodie Kungsholm dicitur», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin. et sculpsit Holmiae 1703». Denna centralkyrka, som är uppkallad efter Karl XI:s gemål, började år 1673 uppföras efter ritningar av arkitekten Mathias Spihler och invigdes 1688. Varken när planschen graverades eller någonsin senare har kyrkan emellertid företett fullt samma exteriör, som här återgives efter ritningarna.

* I: 27. Hedvig Eleonora kyrka, grundlagd på den höge och mäktige konung Karl Gustafs tillskyndan i den förstad, som nu kallas Ladugårdslandet, »Templum Hedewigia auspicio Sereniss: potentissimique Regis Caroli Gustavi in Suburbio, quod Ladugårdslande dicitur, fundatum», kopparstick av W. Swidde 1696. Byggandet av kyrkan, som bär »riksänkedrottningens» namn, påbörjades vid slutet av 1660-talet efter arkitekten Jean De la Vallees ritningar, men färdig och invigd blev den först år 1737. Från 1860-talet är däremot den nuvarande kupolen på kyrkan. I förgrunden synes ett liktåg. Orienteringarna äro A. Slottet. B. Tornet Tre Kronor. C. Katarina kyrka. D. Nikolai kyrka. - Nedantill se: en plan av kyrkan, efter Jean De la Vallees förslag omkring år 1665, »Ichnographia templi»

I: 28. Den norske konungen Olof den heliges hjälm och sporrar, minnesmärken, son fordom funnos i Trondhiem men som sedan av den svenska konungen Erik XIV vid Trondhiems erövring fördes därifrån och överlämnades till Storkyrkan i Stockholm, där de ännu finnas att se, »Cassis et Calcaria S:ti Olai, Norvegiae Regis monumento ipsius Nidrosia olim adpensa, postmodum vero a Sueciae Rege, Erico XIV, Captâ Nidarosiâ inde translat: et templo S:ti Nicolai quod Holmiae est donata, ubi adhuc hodie conspicuntur», kopparstickl av F. Campion 1669. Se i övrigt sid. 44.

* I: 29. Triumfbåge vid drottning Kristinas kröning, »Arcus Triumphalis Augustissima Reginae Christinae» - »Ihre Maij:tt der Durchleuchtigsten Königin Christinae Triumfpforte bei dero Königl. Crönung aufgerichtet A:o 1650», kopparstick signerat av gravören, »J. Marot Sculp.» och av tecknaren Erik Dahlberg, som överlämnar och tillägnar sin teckning å drottningen. Vapnet är Vasaättens. Triumfbågen, som uppfördes vid nuvarande Gustav Adolfs torg i ett ovaraktigt material, är ritad av den kungliga arkitekten Jean De la Vallee Särskilt namngivas en del av Östersjön (»Maris Baltici Pars»), Norrström (»Norder Strohm) Slottet (»Arx Regia» och »Das Königl. Schloss»), riddarhuset (»Palat. Ordinis Equestris» och »Das Ritterhaus») samt Riddarholmskyrkan (»Templum S:ti Francisci»). Se i övrigt sid. 20.

* I: 30. Triumfbåge, som efter danska krigets lyckliga slut restes åt den återvändande segerrike och store konungen Karl XI av Stockholms stad, »Arcus Triumphalis, gloriose confecto bello Danico Invictissimo Augustissimoque Regi Carolo XI reduci, erectus a civitate Stockholmiense», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1692». Triumfbågen restes år 1679. Särskilt utmärkas Klara kyrka (» T: S. Clara») och Brunkeberg (»Moru Brunconis»).

* I: 31.. Tnumfbåge rest på Norrbro i Stockholm den 24 november 1680 vid den höga drottning Ulrika Eleonoras högtidliga intåg, »Arcus Triumphalis in Solennem adventum Serenissimae Reginae Uldaricae Eleonorae, Stockholmiae ad Pontem Barealem die 24 Novemb Anno 1680 exstructa», kopparstick av W. Swidde 1691. Triumfbågens arkitekt var Nikodemus Tessin d. y.

* I: 32. Utsikt av den mycket sköna Kungsträdgården i Stockholm från norr, »Prospectus amoenissimi Horti Regii qui Holmiae est, versus meridiem», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin. et sc. Holmiae 1700». Överst står riksvapnet. Trädgården hade under Karl XI:s regering fått sin stränga franska stil av trädgårdsarkitekten Johan Hårleman. Orienteringarna äro: I. Jakobs kyrka. 2. Kungliga slottet. 3. Nikolai kyrkas torn. 4. Kungliga arsenalen. 5. Södermalm. 6. Greve Axel Wachtmeisters hus. 7. Nils Tungel hus.

* I: 33. Utsikt av Kungsträdgården från söder, vilken trädgård är mycket skön med sina gångar och de olika slags träd och örter, som ditförts från olika världsdelar, »Prospectus Horti Regii qui Holmiae est, ambulacris et arborum plantarumque ex remotis orbis partibus advectarum, varietate amoenissimi, versus Septentrionem», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin. et sc. Holmiae 1700». Orienteringarna äro: A. Jakobs kyrka. B. Svante Baners hus. C. Gamla Arsenalen. D. Brunkeberg. E. Sankt Olofs kapell. F. Sankt Johannes kapell. G. Carl Sparres palats.

* I: 34. Kungliga stallet, på konung Karl XI.:s tillskyndan konstskickligt uppbyggt på Helgeandsholmen i Stockholm år 1696, »Equile Regium auspicio Regis Caroli XI. Holmiae, in insula a Spiritu Sancto dicta Anno 1696 affabre exstructum», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698. Arkitekt var Nikodemus Tessin d. y.

* I: 35. Riddarhuset mot staden, »Palatium Ordinis Equestris urbem versus», signerat »le Potre fecit». 1670. Denna och följande plansch återgiva Riddarhuset sådant det var avsett att utföras efter ritningar av Simon De la Vallee, Justus Vingboons och Jean De la Vallee. Det stod under byggnad 1643-1674, men flyglar och paviljonger uppfördes icke. Se i övrigt sid. 62.

* I: 36. Riddarhuset från Mälaren, »Palatium Ordinis Eqvestris Lacum Mäler versus», kopparstick av J. Le Pautre 1670-1674. Se i övrigt sid. 65.

* I: 37. Den vittberömde och utmärkte herr greven och fältherren Karl Gustaf Wrangels palats i Stockholm, sett från stadssidan, »Illustriss: et Excellentiss: Dn. Comitis Caroli Gustavi Wrangelij Supremi Exercituum Ducis Palatium Holmense qua parte urbem respicit» (därunder även samma inskrift på tyska), kopparstick signerat »I. Marot Scul.», 1667. Vapnet är det Wrangelska. Nikodemus Tessin d. ä. arbetade från år 1653 som detta praktfulla palatsbygges arkitekt under medverkan av den arkitekturintresserade byggherren själv. Efter slottsbranden blev palatset konungafamiljens bostad, varefter det fått namnet Kungshuset. Den rika yttre orneringen är nu försvunnen. Palatset lämnar nu lokaler åt Svea hovrätt m.fl. verk. Se i övrigt sid. 20.

* I.: 38. Den vittberömde greven och fältmarskalken Karl Gustaf Wrangels palats i Stockholm mot Mälaren, »Palatium Illustrissimi Comitis Caroli Gustavi Wrangelii R:ni S:re Marschi, quod Holmiae est, et vergit ad Lacum Meler», kopparstick av J. Le Pautre 1670-1674. Se i övrigt sid. 66.

* I.: 39. Den vittberömde och utmärkte herr greven och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardies palats i Stockholm från Jakobs kyrka, »Illustriss. et Excellentiss: Comitis Dni Magni Gabrielis De la Gardie, Magni Cancellarij, Palatium Holmense qua parte Templum S:ti Iacobi spectat», kopparstick signerat »I Marot fecit», 1670. Vapnen äro rikskanslerns och hans gemåls. Denna och närmast följande plansch visa slottet Makalös, som fältherren Jakob De la Gardie lät uppföra efter arkitekten Hans Jacob ChristIers ritningar, omgivet av andra märkliga 1600-talsbyggnader. Orienteringarna äro: A. Rikskanslerns palats. B. General Wachtmeisters palats. C. Fältmarskalken Douglas palats. D. Kungl. trädgården. E. Hovkanslem Tungels hus. F. Sekreteraren Wijnblads hus. G. Näckströmsgraven med bro. H. Klippa (framför greve Douglas palats). Se i övrigt sid. 73.

* I: 40. Den vittberömde och utmärkte herr greven och rikskanslem Magnus Gabriel De la Gardies palats i Stockholm från öster, »Illustriss: et Excellentiss: Comitis Dn:Magni Gabrielis De la Gardie, Regni Sueciae Cancellarij, Palatium Holmense Orientem versus» (därunder samma inskrift på tyska), kopparstick signerat »I. Marot sc.», 1667. Orienteringarna äro: A. Rikskanslerns palats. B. Jakobs kyrka. C. General Wachtmeisters palats. D. Kungliga stallet. E. Fältmarskalken greve Axel Lillies palats. F. Fältmarskalken greve Lennart Torstenssons palats. G. Drottning Kristinas äreport. H. Norrbro. Vidare utmärkas Mälaren (»Mäler Lacus» och Norrström (»Norder Strohm»). Se i övrigt sid.20.

* I: 41. Den vittberömde och utmärkte herr baronen och riksskattmästaren Gustaf Bondes palats i Stockholm sett från Riddarhustorget, »Illustriss: et Excell: Dn. Baronis Gustavi Bonde Regni Thesaurarij Palatium Holmense qua parte aream spectat», kopparstick signerat »Jean Marot sculp», 1668. Vapnet överst är det. Bondeska. Palatset, som i huvudsak stod färdigt vid riksskattmästarens död 1667, tål väl jämförelse med de bästa proven på den stilbesläktade franska hotelstilen vid seklets mitt och är ännu en av de bäst bevarade stormannaboningarna i Stockholm från denna tid. Se i övrigt sid. 32.

* I: 42. Den vittberömde och utmärkte herr baronen och riksskattmästaren Gustaf Bondes palats i Stockholm (frän nordost), »Illustriss: et Excellentiss: Dn: Baronis Gustavi Bonde Regni Thesaurarij Palatium Holmense», kopparstick signerat »Jean Marot Sculp.», 1668. Se i övrigt sid. 32.

* I: 43. Den vittberömde, utmärkte och högvälborne herr greven och rikskanslem Axel Oxenstiernas palats i Stockholm, sett från slottet, »Illustrissimi Excellentiss. et Generosiss. Dn. Axelii Oxenstierna Regni Cancellarij Palatium Holmense qua parte arcem spectat», kopparstick av J. Marot 1670. Vapnet överst är det Oxenstiernska. Palatset är det äldsta provet på den romerskt inspirerade palatsbyggnadskonsten i Stockholm. Dess byggande avslutades vid rikskanslerns död 1654, då endast den södra delen åt brinken hunnit bliva färdig. Se i övrigt sid. 72.

* I: 44. Grevinnan Ebba Brahes palats på Södermalm i Stockholm och den berömde herren och riksrådet greve Bengt Oxenstiernas palats på Riddarholmen, »Palatium Comitissae Ebbae Brahe in Suburbio meridionali Stockholm» och »Palatium Illust: Domini Regniq: Sueciae Senatoris Benedicti Oxenstierna in Insula Ordinis Equestris», kopparstick av J. Marot 1670. Bengt Oxenstiernas palats är en för den yngre Vasatiden karakteristisk anläggning. Ebba Brahes palats i holländsk stil var uppfört av Louis de Geer och stod färdigt vid hans död 1652. Se i övrigt sid. 74.

* I: 45. Riksskattmästaren friherre Seved Bååts palats i Stockholm från väster, »Illustrissimi et Excell: Dn: Baronis Sewedi Bååth, Regni Thesaurarij Palatium Holmense occasum versus», kopparstick signerat »Jean Marot Fecit», 1669. Detta palats på Blasieholmen uppfördes av Nikodemus Tessin d. ä. åt riksskattemästaren Seved Bååt under 1660-talet. Efter den sistnämndes död (1669) inköptes byggnaden av riksamiralen Gustaf Otto Stenbock. Numera tillhör den, i tillbyggt skick, frimurarorden. Se i övrigt sid. 44.

* I: 46. Den lysande och utmärkte herr baronen och riksrådet Erik Flemings palats i Stockholm, »Illustr. et Excell. Domini Baronis Erici Flemming Regni Senatoris Palatium Holmense», kopparstick signerat »I Marot Fecit», 1679. Vapnet tillhör Erik Fleming, som år 1653 lät uppföra palatset, ett vackert prov på 1600-talets klassicistiska arkitektur. Längre ned mot vattnet märkes Saltkompaniets hus. Se i övrigt sid. 72.

* I: 47. Den lysande och utmärkte herr baronen och riksrådet Schering Rosenhanes palats i Stockholm, »Illustr. et Excell: Dni Baronis Scheringii Rosenhane Regni Senatoris Palatium Holmense», kopparstick signerat »I Marot Fecit», 1670, efter teckning av Erik Dalberg 1661. Vapnen tillhöra Schering Rosenhane, som tillika var Stockholms stads överståthållare (död 1663) och hans maka, vilken vid seklets mitt låtit uppföra byggnaden. Den är numera tillbyggd med långa flyglar och disponeras av Generalstaben. Bakom Mälaren (»Meler Lacus») utmärkas Kungsholmen (»Munklager»), Klara kyrka (»S. Clara») och Brunkeberg (» Mons Brunconis»). Se i övrigt sid. 72.

* I: 48. Kungliga rådet Fabian Wredes palats på Norrmalm i Stockholm, »Palatium Senatoris Regii Fabiani Wrede Holmiae in Suburbio Septentrionali», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin: et sculpsit Holmiae 1703». Den stora men odekorerade byggnaden är numera, vid detta sekels ingång, ombyggd för nuvarande A.B. Restaurant Kronprinsen.

* I: 49. Den lysande och utmärkte herr greven och kungliga rådet Karl Pipers palats i Stockholm, »Palatia Illustrissimi et Excellentiss: Domini Comitis et Senatoris Caroli Piperi Holmiae», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delineavit et sc. Holmiae 1702». Den rikt dekorerade byggnaden i förgrunden, nu i allmänhet kallad Petersenska huset, uppfördes på 1640-talet av underståthållaren Regner Leuhusen efter ritningar av den tyskbördige arkitekten Christian Julius Döteber. I bakgrunden bakom Mälarvattnet, »Meler Lacus Pars», synas Katarina och Maria kyrkor, »S. Catharina» och »S. Maria Magdalena».

* I: 50. Den vittberömde herr baronen och hovmarskalken N. Tessins palats i Stockholm, »Illustriss:i D:ni Baronis et Regii Marescali N: Tessini Palatium Holmense qua extrorsum arcem Scilicet ac Forum Spectat», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delineavit et sc. Holmiae 1702». Arkitekten Nikodemus Tessin d. y., vilken 1699 utnämndes till överintendent över alla kungliga slott och byggnader, uppförde åren 1692-97 efter egna ritningar detta sitt palats vid Slottsbacken mitt emot slottet, använt som bostad för överståthållaren. Berömd är särskilt gården med dess skenperspektiv.

* I: 51. Interiör av samma palats och trädgård från söder, »Ejusdern Palatii Hortique interior prospectus meridiem versus», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1702».

* I: 52. Den vittberömde herr baronens, hovmarskalkens och överintendentens över de kungliga byggnaderna och trädgårdarna Nikodemus Tessins palats i Stockholm nära slottet, . »lllustriss: D:n Baronis N. Tessini Regire Aulre Marescaili Primariiq: Aedific. Hortorumq: Reg: Praefecti, Palatium Holmense prope Arcem situm», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1702. »

* I: 53. Den lysande herr baronen Karl Sparres palats i Stockholm mot söder och mot norr, »Palatium Illustr, D:n Baronis Caroli Sparri Holmense merid: versus» och »Palatium Illustr. Dn: Baronis Caroli Sparri Holmense Septem: versus». kopparstick signerat »W. Swidde Holmiae Sculp: Anno 1692.» Den av generalen Karl Sparre (död 1699) uppförda byggnaden är typisk for arkitektens, Nikodemus Tessin d. ä:s, palatsbyggnadskonst från hans senare tid. Palatset har nu efter växlande öden rivits för att lämna rum för Nordiska kompaniets komplex.

* I: 54. Riksbanken, kopparstick signerat »W. Swidde Sculp: Holmiae 1691.» Överst står bankens sigill med inskriften »Sigill Sweriges Rikes Banco» och det ännu med en liten förändring å riksbankssedlarna använda språket: »Hnic(!)securitas et robur» (Härav säkerhet och kraft). På båda sidorna om sigillet ses de dåvarande riksbankskommissariernas vapen och initialer. Riksbanken inrättades år 1668. Den här avbildade byggnaden började uppföras år 1676 och togs i anspråk för ändamålet fyra år senare.

* I: 55. Stadshuset på Södermalm, »Curia in Suburbio Australi Holmiae», kopparstick signerat »W. Swidde sculp. Holmiae 1691». Nikodemus Tessin d.. ä. började omkring år 1670 efter romerska förebilder uppföra denna byggnad i den s. k. Ryssgården, där förut stått bodar för handeln med ryssarna. Häri inrymdes då bodar, magasin, källare och andra lokaler för stadens behov, senare rum för hall- och manufakturrätt och många andra inrättningar. Ett rörligt liv återgives i förgrunden av planschen över denna kommersiellt viktiga plats.

* I: 56. Uppsala, kopparstick signerat »W. .Swidde Sculp. Holmiae 1690.» De tre vapnen äro ärkebiskopens, i mitten, samt universitetets och stadens. Av den gamla lärdomsstadens byggnader nämnas domkyrkan (»T. Chatedrale trium Sanctorum», här ännu försedd med de av De Besche byggda tornen, vilka fördärvades genom 1702 års brand liksom tornspiran å Trefaldighetskyrkan (»Templ:S, S. Trinitatis»), vidare klockstapel (»Campanile), rådhus (»Curia»), Gustavianum (»Auditorium Gustavianum»), ärkebiskopshuset (»Palatium Archiepiscopi») och Styrbiskops ruiner (»Rudera Styr Biscop»). I förgrunden till vänster reser sig det stolta renässansslottet. I bakgrunden utmärkas Bälinge, Ärentuna, Gamla Uppsala och Vaksala sockenkyrkor ,

* I: 57. Uppsala domkyrka, »Templum Cathedrale Upsaliense», kopparstick av J. Marot 1670. Överst står stiftsvapnet, ett rött kors i gult fält; över skölden en biskopmössa och bakom den en kräkla, Bredvid den gotiska katedralen synes Gustavianum (»Auditorium Gustavianum») med Claus Rudbecks anatomiska lärosal (»Theatrum Anatomicum»). Se i övrigt sid. 72.

* I: 58. Gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka med den stormäktige konung Gustaf I:s gravmonument, »Sacellum templi cathedralis Ubsaliensis in qvo Mausoleum Gustavi Primi Augustissimi olim Sveonum Gothorumq: Regis.» Kopparstick av E. Reitz 1695. Orienteringarna utmärka: A. Konung Gustaf I:s grav, B. Konung Johan III:s grav.

* I: 59. Jagellonska gravkoret i Uppsala domkyrka med den svenska drottningen Katarina Jagellonikas grav, »Sacellum Templi cathedralis, in quo sepulchrum Catharinae Iagellonicae, Reginae Sveciae», kopparstick av E. Reitz 1695.

* I: 60. Gravsten över den heliga Birgittas föräldrar i Uppsala domkyrka, »Monumentum Parentum S:tae Birgittae sicut in Templo Cathedrali Ubsaliae visitur,» kopparstick troligen av F. Campion 1668. Gravstenens inskrift lyder: »Här vilar riddaren Birger Pedersson, lagman över Uppland, och hans hustru fru Ingeborg jämte deras barn, vilkas själar vile i frid. Bedjen för oss.» Vid den ena sidan avbildas tre söner: Peder, Bengt och Israel, och vid den andra fyra döttrar: Ingrid, Margareta, Katarina och Birgitta. Se i övrigt sid. 34 och 45.

* I: 61. »Verklighetstrogen bild av guden Tor, som fordom med mycken högtidlighet dyrkades i det ryktbara templet i Gamla Uppsala av svear, göter och andra nordiska folk, sådan den ännu är att se i ärkebiskopens rum i domkyrkan», lyder i översättning den latinska underskriften å denna plansch, kopparstick av F. Campion 1668, varom närmare se sid. 44.

* I: 62. Gustavianska auditoriet och tornet eller befästningen Styrbiskop i Uppsala, »Auditorium Gustavianum Upsaliense» och »Turris vel Fortalitium, Styrbiskop, Upsaliae constructum», kopparstick av E. Reitz 1695. - På gården framför auditoriet synas promenerande akademiker. B. utmärker den anatomiska lärosalen, »Collegium Anatomicum». På bilden av Styrbiskop nämnas domkyrkan (»Templ. Cathedr.»), Gustavianum (»Audit. Gustav.») och slottet (»Arx Regia»).

* I: 63. Hednatemplet i Gamla Uppsala och Gamla Uppsala kyrka, kopparstick av E. Reitz 1694. På den övre bilden finnes en egendomlig byggnad påminnande om en kyrka med mittskepp och sidoskepp, och en kedja omsluter hela byggnaden, enligt överskriften »göternas äldsta tempel i Uppsala, sådant det finnes framställt i en i Sankt Birgittas hus i Rom förvarad teckning. Detta tempel var uppfört vid pass år 246 efter syndafloden(!)». Byggnadens torn hava olika namn: det mellersta och högsta tornet heter Tor, de båda andra heta Oden och Frigg. Tre spiror bära samma namn. Orienteringarna äro: A. Människor, som skola offras åt gudarna. B. De dödade djuren offras. C. De vidskepligas gudar. D. Den heliga lund, i vilken kropparna av dem, som skulle offras, upphängdes. E. Tempelprästerna. En av dem, en gammal man, sittande långt åt höger, håller i knät en rulle med runskrift. F. Ett träd av okänt slag, som växer helt nära templet, grönt både sommar och vinter. G. Odins korpar, som bringa underrättelser om det som tilldrager sig fjärran. H. Tempelbrunnen, i vilken fordom kropparna av dem, som skulle offras, kastades ned. Bilden synes återgå på ett träsnitt i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Att hednatemplet ansågs till en del vara bevarat i kyrkan, därom vittnar rubriken över bilden av den sistnämnda: »Det forna hednatemplet vid Gamla Uppsala, såsom det i vår tid ter sig förvandlat till kristet tempel».

* I: 64. Gamla Uppsala högar och Mora stenar, kopparstick av Adam Perelle 1668. Rubrikerna lyda i översättning: »De äldsta sveakonungamas gravhögar, en halv mil från Uppsala vid Gamla Uppsala kyrka, vanligen kallade Gamla Uppsala högar» samt »Avbildning av den sköna och minnesrika plats, där de gamla svearna och göterna valde sina konungar och till minne därav lade inhuggna stenar». Särskilt utmärkas Gamla Uppsala, Uppsala, Danmark och Vaksala å de båda bilderna. Närmare uppgifter om dessa och de märkliga fornminnen de återgiva finnas å sid. 33.

* I: 65. Enköping och Norrtä!je, »Enekopia» och »Norr-Telge», kopparstick av E. Reitz 1695. Enköpings vapen visar fyra liljor. Av byggnaderna i staden, som har anor från den tidigare medeltiden, nämnas rådhuset (»Curia») och en annars okänd Sankt Johannes kyrka (»T. S. Johannis») - bör möjligen vara Sankt Ilians kyrka. Norrtälje vapen är ett ankare. Staden, som fick sina privilegier 1622 och under första tiden hade ett gevärsfaktori av betydenhet, ligger vid en vik av Östersjön (»Maris Baltici Pars»). I bakgrunden ses sjön Lommaren (»Lemmarn Lacus»), Penningby, Husby, Sundsta (»Sönsta») och det obestämbara Garskär.

* I: 66. Öregrund och Östhammar, »Öhregrund» och »Östhammar», kopparstick av E. Reitz 1695. Öregrunds vapen visar en skuta, Östhammars en fisk under ett nät. Vid medeltidens slut var särskilt Öregrund en blomstrande stad, och å planschen synes den ännu avsevärt större än vad den nu är. Båda städerna ligga vid Bottniska viken (»Sinus Bottnici pars» ). Mitt emot Öregrund synes Gräsön (»Gräsöön»).

* I: 67. Sigtuna, »Siggtuna», kopparstick av H. Padt Brügge 1686. Vapnet är en öppen krona mellan tre stjärnor. Planschen över denna svearnas gamla huvudstad visar ett flertal kyrkoruiner, återgivna på ett något fantastiskt sätt, nämligen Sankt Erik (»Templum S. Erici»), Sankt Bartolomeus (»Templ. S. Bartolomei»), Sankt Nicolaus (»Tempi. S. Nicolai»), Sankt Olov (»Tempi. S. Olai»), Sankt Lars (Templ. S. Laurentij») och Sankt Per (»Tempi. Divi Petri» ). Endast de tre sistnämnda finnas nu. Vidare namngives dominikanerklostrets kyrka eller stadens nuvarande kyrka (»Monast. S. Dominici») mitt i staden och i bakgrunden Mälaren ( » Maeler Lacus Pars »).

* I: 68. Svinngarns källa och Nyckelsten, kopparstick av E. Reitz 1695. Rubrikerna över de båda minnesmärkena lämna följande upplysningar: »Svinngarns källa i Uppland, dit såväl under hednatiden som den katolska tiden offergåvor lades för återvinnande av hälsan» samt »Den så kallade nyckelstenen ej långt ifrån det forngötiska konungasätet Sigtuna, ryktbar för den egendomliga form, naturen givit den».

* I: 69. Karta över Björkö i Mälaren, kopparstick av W. Swidde 1693. Kartans orienteringar utmärka: I. Ruiner av den uråldriga konungaborgen på en berghöjd och dess vall med tre öppningar. 2. Slätt, där fordom staden Björkö (d. v. s. Birka) låg, nu för tiden till största delen åker. 3. Björklund, vari man under hednatiden offrade åt gudarna. 4. De gamla göternas gravkullar, vari berömda och namnkunniga män fordom begravdes, däribland biskop Unne. 5. En på ett högt berg mellan skogar och lundar uppkastad stenhög, som vanligen benämnes Inges grav. 6. En del av Adelsö, fordom uppkallad därav, att förnäma och högbördiga män brukade bo på denna ö, då de gästade konungens hov.

* I: 70. Karlberg I662 och Krusenberg, kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Krusenberg har fått sitt namn av Axel Oxenstiernas måg kammarrådet Johan Kruus, som på 1640-talet uppförde slottet. Det här avbildade Karlbergs slott uppbyggdes på 1630-talet av riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm. Efter dennes död förvärvades det av greve Magnus Gabriel De la Gardie, vilken på 1660-talet lät kring detta som stomme uppföra en storartad slottsanläggning. Se i övrigt sid. 81.

* I: 71. Karlberg, kopparstick signerat »W. Swidde Sculp: Holmiae A:o 1690» , efter teckning av Erik Dahlberg, som ödmjukligen tillägnar drottningen densamma. Vid tiden för planschens gravering ägdes Karlberg av drottning Ulrika Eleonora, av vilken orsak riksvapnet placerats överst å planschen. I bakgrunden synes Mälaren (»Meler Lacus»).. Bilden giver ett fågelperspektiv av den stora slottsanläggningen, som då fått ett helt annat utseende än å den närmast föregående planschen. Jfr planscherna I: 72-75 i det följande.

* I: 72. Karlberg från öster, »Carlberg versus Orientem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1691». Slottet framträder här i det skick, det erhöll genom den genomgripande om- och tillbyggnad, slottet erhöll på 1660.talet, verkställd av arkitekten Jean De la Vallee på De la Gardies föranstaltande.

* I: 73. Karlberg från norr, »Carlberg versus septentrionem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1691» .Den satta, rikt dekorerade fasaden erbjuder en synnerligen festlig anblick.

* I: 74. Avbildning av lusthuset Dianeborg i Karlbergs kungliga trädgård, »Delineatio amrenissimi Domus Dianeburg in Regio Vivario Carlebergensi», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp: Holmiae 1695». Denna jaktpaviljong, där en rådjursstam hölls, låg vid Mälaren (»Meler Lacus pars). I bakgrunden synas Hornsberg (»Hornbergh»), Ulvsunda (»Åhlsunda») och Huvudsta (»Hufwudsta») herrgårdar.

* I: 75. Byggnad kallad orangeriet i Karlbergs trädgård, vari under vintertiden förvaras en utvald samling av sällsynta blommor och alla slags från fjärran länder hämtade växter samt promenadplats i Karlbergs trädgård, »Domus in Horto Carlbergensi Aurantia dicta ubi selectre raritatis flores et ex remotis terris allatae varii generis plantae hyberno tempore asservantur» och »Ambulacrum Horti Carlbergensis», kopparstick av M. Meytens 1695.

* I: 76. Plan av Drottningholms slott, »Ichonographia Arcis Drottningholmensis», kopparstick av M. Meytens 1695. Ej mindre än sju planscher äro ägnade »det svenska Versailles», som den konstälskande riksänkedrottningen Hedvig Eleonora lät uppföra åt sig vid Drottningholm. Drottningen hade köpt godset av Magnus Gabriel De la Gardie 1661, och efter det gamla slottets brand igångsatte hon byggandet av ett nytt. Ritningarna till det nya slottet uppgjordes av Nikodemus Tessin d. ä. Byggandet begynte år 1662 och fortfor till år 1680, då slottets huvudparti var fullbordat. Den yngre Tessin uppförde »den norra flygeln» och kringliggande delar åren 1696-1700. När drottningen avled 1715, var slottet dock ännu ej fullt färdigt. Planscherna återgiva visserligen ganska troget det forna utseendet men innehålla en del detaljer, som väl hörde till den ursprungliga planen men aldrig blevo utförda. Detta gäller t. ex. den vidlyftiga hamnen, som ej blev fullbordad på grund av svårigheter, som uppstodo.

* I: 77. Drottningholm, kopparstick av W. Swidde 1690. Överst ses en sköld med riksvapnet och det hollsteinska vapnet. Denna och följande plansch visa från motsatta sidor den ståtliga slottsanläggningens arkitektur, med dess flyglar och paviljonger.

* I: 78. Drottningholm från söder, »Drottningholm versus meridiem», kopparstick av W. Swidde 1692.

* I: 79. Bild av det ståtliga Drottningholm med alla dess härliga omgivningar, »Icon Magnificentissimi Palatii Drottningholmensis cum omnibus circum circa amoenitatibus», kopparstick av W. Swidde 1694. Fem vapensköldar innehålla Svea, Göta, Vendes och Finlands samt Hollsteins vapen. Planschen domineras av den vidsträckta trädgårdsanläggningen i fransk stil. I likhet med Versailles berömda trädgård pryddes den med vattenkonster och skulpturer, som mera detaljerat finnas framställda å följande bild.

* I: 80. Vattenkonsterna i Drottningholms trädgård, »Effigies Euripi salientium labentiumque aquarum Horti Drottningholmensis», kopparstick av W. Swidde 1694. I förgrunden står den mycket omtalade Herkulesfontänen.

* I: 81. Drottningholms slott från öster och från väster, »Regire arcis Drottningholmensis Palatij facies a parte orientali» och »Facies Palatij Drottningholmensis a parte occidua», kopparstick av W. Swidde 1694.

* I: 82. Avbildning av trappan och portgången i Drottningholms slott, »Delineatio Scalae ac porticus in Regio Palatio Drottningholmensi» kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae År 1694.» Trappuppgången, vari stå statyer av bildhuggaren Nicolas Millich och som är försedd med takmålningar av målaren Johan Sylvius, säges med rätta vara »ett ytterst elegant, dyrbart och storartat arbete, vartill få motsvarigheter stå att finna i Europa.

* l: 83. Svartsjö slott, »Swartsiöö», exteriör, kopparstick av J. Le Pautre 1669. Vapnet överst är riksvapnet med Vasavapnet i hjärtskölden. Denna för vårt land originella slottsanläggning, huvudsakligen härrörande från Johan III:s tid, är nu för längesedan försvunnen. Se i övrigt sid 62.

* I: 84. Borggården på Svartsjö slott, »Area Interior Arcis Swartsioensis», kopparstick signerat »H. Padt Brügge sc. Stockholmiae», 1686. Vapnet är detsamma som å närmast föregående plansch.

* I: 85. Jakobsdal, »Jacobsdahl», kopparstick av Adam Perelle 1670-1674. Fältherren Jakob De la Gardie, vilkens namn slottet bär, lät åren 1642-1644 uppföra detsamma efter ritningar av arkitekten Hans Jakob Kristler. Stora om- och tillbyggnader skedde, när slottet senare ägdes av sonen, fältherren Magnus Gabriel De la Gardie och hans gemål - vilkas vapensköldar här återgivas - och på 1670-talet av riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. År 1684 skänkte hon slottet till sin sonson Ulrik, efter vilken det sedan kallats Ulriksdal. De härligheter, som avbildas å denna och de fyra följande planscherna äro i det närmaste försvunna. Se i övrigt sid. 77.

* I: 86. Jakobsdal från öster, »Jacobsdahl versus Orientem», kopparstick av Adam Perelle 1670-1674. Vapnen äro desamma som å föregående bild.

* I: 87. Jakobsdal från väster, »Jacobsdahl occidentem versus», kopparstick av H. Padt Brügge. Vapnen äro desamma som å de närmast föregående bilderna. Se i övrigt sid. 99.

* I: 88. Avbildning av en krypta och från dess väggar strömmande vatten, vanligen kallad grottan samt Perseus och Andromedas berg i Jakobsdals trädgård. »Delineatio Cryptae et aquarum inde prosillientium, vulgo Grotta in horto Jacobs Dhalensi» och »Repraesentatio Montis Persei et Andromedae in Horto Jacobs Dahlensi», kopparstick av Adam Perelle 1668. Planschen visar originella vattenkonster, varmed den i fransk stil anlagda trädgården var försedd.

* I: 89. Pelargång i Jakobsdals trädgård med alla slags sällsynta växter och utländska fruktträd såsom äpple-, citron- och apelsinträd samt Marieberg i Jakobsdahls trädgård, »Porticus horti Jacobsdahlensi in qua omnis generis plantae, rariores arbores, item Mala, Citria Aurantia aliosque fructus peregrinos ferentes asservantur» och »Repraesentatio Montis Mariae in horto Jacobsdahlensi», kopparstick av Adam Perelle 1668. Den sistnämnda byggnaden var ett lusthus.

* I: 90. Ekolsund, kopparstick av W. Swidde 1697. Fältmarskalken Åke Tott (död 1640) lät på godset bygga ett tvåvåningars stenhus. Sonen Klas, som likaledes blev fältmarskalk (död 1674), uppförde bl. a. ett hus i tre våningar. Meningen var att göra de båda byggnaderna lika, såsom här framställes. Följande plansch skildrar däremot herresätets verkliga utseende vid ovannämnda tidpunkt.

* I: 91. Ekolsund från öster, »Ekolsund versus Orientem», kopparstick av W. Swidde 1690.

* I: 92. Åkeshov och. Ådö, »Åkehof» och »Ådöö», kopparstick signerat »E. Reitz sc.» 1695. Vapnen å bilden av Åkeshov tillhöra riksmarskalken friherre Åke Axelsson Natt och Dag och hans maka friherrinnan Elsa Oxenstierna, vilken förstnämnde år 1652 gjorde gården till sin säterigård och uppkallade den efter sig. Han uppförde där det stora sten- huset, och anläggningen fullbordades av hans måg amiralen, Klas Bielkenstierna (död 1662). Tomma äro däremot vapensköldarna över Ådö, vilket herresäte ligger i Mälaren (»Maeler lacus pars»).

I: 93. Almarestäket och Arnö, »Almerstääk» och »Arnöö», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Den översta bilden visar de då ännu ganska höga ruinerna av de medeltida ärkebiskoparnas fäste Almarestäket. Även Arnö tillhörde under medeltiden ärkebiskoparna och bar härav namnet Biskops Arnö. Se i övrigt sid. 78.

* I: 94. Ängsö och Aspnäs, »Ängsöö» och Aspenääs», kopparstick av N. Perelle 1670-74. - Vapnen å Ängsöbilden tillhöra friherre Per Sparre och hans maka friherrinnan Sigrid Horn. I bakgrunden utmärkas Mälaren (»Maler Lacus»), en del av Västmanland (»Wesmanniae Pars») med Målhammar och en del av Uppland (»Upplandiae Ducatus Pars») med Brunsholm. - Bilden av det tämligen oansenliga Aspnäs torde hava tillkommit mest av den orsak, att gården förväxlats med det Aspenäs i Östergötland, där den heliga Birgitta uppväxt.

* I: 95. Aspnäs, »Aspenääs», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709.

* I: 96. Bogesund och Brunsholm, kopparstick av H. Padt Brügge 1686. - Vapnet å bilden av Bogesund är Braheättens. Det höga enkla stenhuset, som nu är ersatt med en modernare slottsbyggnad, var uppförd av riksdrotsen greve Per Brahe d. y. I bakgrunden namngivas Pålsundet (»Påhlsund») och Waxholm. - Vapnet på bilden av Brunsholm tillhör släkten Gyllenanckar. I bakgrunden på andra sidan Mälarvattnet (»Mäler Lacus Pars») utmärkas Strängnäs och Ängsö. (»Engsöö»). - Se i övrigt sid. 99.

* I: 97. Djursholm, »Diursholm», kopparstick av J. Le Pautre 1669. De båda vapnen tillhöra riksrådet friherre Svante Baner (död 1674) och hans maka friherrinnan Margareta Sparre, som på 1660-talet läto uppföra slottet i tidens moderna stil. I bakgrunden bortom Stora Värtan (»Wärtan Lacus») utmärkas Rydboholm (»Ridboholm») och Frössvik »Fröswijk»). Se i övrigt sid. 63.

* I: 98. Ekebyholm och Ekebyhov, »Ekebyholm» och »Ekebyhoff», kopparstick av H. Padt Brügge 1686. Vapnet å bilden över Ekebyholm är släkten Horns, i vars ägo godset övergick vid den kände Bengt Oxenstiernas (Resare Bengts) död år 1643, vilken förut innehaft det. Slottet ligger vid sjön Synningen (» Synningen Lacus»), på vars andra sida synas Östby och Mörby. - Ekebyhov ägdes, då planschen graverades, av fältherren Karl Gustaf Wrangels dotter Augusta Aurora.

* I: 99. Ekholmen, kopparstick av H. Padt Brügge 1686. Vapnen tillhör Magnus Gabriel De la Gardie och hans gemål. Dennes fader, fältherren Jakob De la Gardie, hade låtit uppföra huvudbyggnaden, vartill den förstnämnde lät sin arkitekt Jean De la Vallee bygga flyglar. I bakgrunden ses Veckholms kyrka och hospital (»Spital»), grevens fromma stiftelse för socknens fattiga.

* I: 100. Älvkarleby vattenfall, »Catharactae Elfkarlebyenses», kopparstick av W. Swidde 1697. Nedanför fallen finnas kar för laxfångst. Särskilt namngivas klipporna Digrehäll och Mjöhäll (»Miöhäll»).

* I: 101. Finsta, den heliga Birgittas födelseort, »Finstad Locus natalis divae Brigittae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1708. Gården är alltså medtagen mest på den grund, att det utomlands så namnkunniga svenska helgonet fötts där. Ägare var vid nyssnämnda tid. punkt landshövdingen Sven Leijonmark.

* I: 102. Forntida minnesmärken i Finstatrakten, »Antiquitates et monumenta circa praedium Finsta», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1708. Planschen visar en samling av fornminnen, varpå denna Roslagsbygd är så rik. Nederst till vänster synas Skederids kyrka, möjligen byggd på Birgittas tid, samt till höger en offerscen, som dock torde återgå på romerska och icke forngermanska förebilder.

* I: 103. Heliga Birgittas bönkapell på Finsta, »Oratorium divae Birgittae in Finstad», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1708». Stenkumlet återfinnes ännu, vid vilket finnes knuten en sägen, att där legat ett helgonets bönkapell. Planschens nedre hälft återgiver enligt inskriften »själva Heliga Birgittas böneställe efter en teckning i böckerna om hennes uppenbarelser». Intressant är att iakttaga, huru baldakinens gotiska ornering omvandlats efter barockens formspråk.

I: 104. Görväln och Grönsö, »Görwäln» och »Grönsöö», kopparstick av J. Marot 1670. - Den rätt så egenartade slottsanläggningen på Görväln uppfördes vid ungefär samma tid, som planschen graverades, av den dåvarande ägaren av godset, hertig Adolf Johan. I bakgrunden utmärkes Lennartsnäs (»Linnartsnääs»). - Vapenskölden å Grönsö tillhör Gustaf II Adolfs lärare Johan Skytte, som år 1610 började uppföra slottet. Han var riddare av Strumpebandsorden, vars band och devis omsluta vapenskölden. - Se i övrigt sid. 74.

* I: 105. Lämningar av Gröneborg, »Rudera Arcis Gröneborg», kopparstick 1709 signerat »J. v. d. Aveelen sc. Holmiae». Orienteringarna äro: a. Holme där borgen Gröneborg legat, b. rester av en gammal mur, c. delvis igenfyllda gravar, d. sjövägen till Stockholm, e. till Enköping. I bakgrunden utmärkas Mälby gård samt Vallby gård (»Walby») och Vallby kyrka (»Templum Walby»). - Av planschen finnes en variant utan orienteringar men med årtalet 1709.

* I: 106. Haga och Håtuna, »Haaga» och »Håtuna», kopparstick av E. Reitz 1694. - Vapnen å bilden av Haga tillhöra Gustaf Natt och Dag och hans maka Kristina Ulfsparre, som på 1670-talet läto uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. I bakgrunden skymtar på avstånd staden Enköping. - Håtuna herrgård bär nu namnet Håtunaholm.

* I: 107. Hammarskog och Hornsberg, »Hammarschog» och »Hornsberg», kopparstick av J. Le Pautre 1669. - På bilden av Hammarskog namngives »Dahlby Wijk», Alsike, Vassunda och Dalby kyrkor samt Krusenbergs slott. - Hornsberg har sitt namn efter fåltmarskalken Gustaf Horn, som 1652 uppförde det lilla vackra slottet. - Se i övrigt sid. 62.

* I: 108. Hässelby, »Hessleby», kopparstick av J. Marot 1679. Vapnen tillhöra riksskattmästaren Gustaf Bonde och hans maka Anna Kristina Natt och Dag, vilka låtit uppföra slottet, beläget i Spånga socken, vid Mälaren. Se i övrigt sid. 73.

* I: 109. Hässelby från öster och från söder, »Hesselby versus Orientem» och »Hesselby versus Meridiem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1707. Vapnen tillhöra friherre Johan Kasimir Fleming af Liebelitz och hans maka Charlotta Bjelkenstierna, vilka vid denna tid ägde herresätet, som är beläget i Tuna socken.

* I: 110. Kärsö och Malmvik, »Kiersöö» och »Malmwiik», kopparstick av E. Reitz 1695. - Bilden av Kärsö har tomma vapensköldar. Herrgården har, ehuru den är av trä, en rikt utbildad arkitektur. I bakgrunden namngivas gårdarna Kärsönäs, Ekeby och Gåsnäs. - Vapnen å bilden av Malmvik tillhöra landshövdingen friherre Baltzar Gyldenhoff och hans maka Kristina von der Linde. Framför huvudbyggnaden ses en lind, om vilken en tradition fanns inom den sistnämndas släkt, att den förlorade en gren varje gång en medlem avled. I bakgrunden utmärkes Ekebyhof.

* I: 111. Lindholmen och Lidö, »Lindholmen» och »Lidöön», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. - Vapnet på bilden av Lindholmen är Vasaättens. På .denna gård vistades Gustaf Vasa vissa tider under sin ungdom. - Vapnet på bilden av Lidö är det Oxenstiernska och hänsyftar troligen på riksrådet friherre Bengt Oxenstierna (»Resare Bengt»), vilken år 1634 påbörjade uppförandet av byggnaden. På andra sidan vattnet, »Sinus Bottnicus vulgo Ahlands Haaf», uppräknas Gillöga, Röllöga och Tjockö (»Tiocköön»). – Se i övrigt sid. 81.

* I: 112. Mörby slott, »Arx Mörby», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Vapnet är det Oxenstiernska. Det mäktiga slottet uppfördes under 1500-talets senare hälft av riksmarsken friherre Gabriel Oxenstierna. Trädgård och djurgård åter äro anlagda efter ritningar av Olaus Rudbeck d. ä. Se i övrigt sid. 78.

* I: 113. Mörby slott mot norr och Margretelund, »Arx Mörby qua Septentrionem respicit» och »Margretelund», kopparstick av J. Le Pautre 1669. Mörby slott återgives här från sjön Skedviken (»Schedwijk Lacus»). I förgrunden synes Esterna kyrka (»Templum Estarne»). Genom sammanslagning av Fasta socken med den nämnda har bildats den nuvarande Fasterna socken. Se i övrigt sid. 63.

* I: 114. Näsby, »Naesby», kopparstick av W. Swidde 1692. Vapnen tillhöra rikstyg mästaren friherre Per Sparre (död 1692) och hans maka Ebba Margareta De la Gardie, som låtit uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä.

* I: 115. Noor från öster, )Noor versus orientem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698. vapnen tillhöra kanslipresidenten greve Nils Gyldenstolpe (död 1709) och hans maka i andra giftet Margareta Ehrensteen. Dessa läto uppföra byggnaderna, som äro av trä, efter ritningar av arkitekten Jean De la Vallee. Vid anläggandet av den mycket berömda trädgården var trädgårdsarkitekten Johan Hårleman verksam. På planschen nämnas »Ladugården» och »Lacus Noor siön».

* I: 116. Noor från väster, »Noor versus occidentem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698. Här återfinnas samma vapen som å den närmast föregående planschen samt namnet »Lacus Noor siön».

* I: 117. Örbyhus, »Öörbyhuus», kopparstick av H. Padt Brügge 1686. Vapnet är Vasaättens, som länge ägt godset; på detta gamla befästade slott lyktade ju Erik XIV:s levnad. Slottet ligger vid Vendelsjön (»Wändel Lacus»). Se i övrigt sid. 99.

* I: 118. Örby, »Öörby», kopparstick av W. Swidde 1694. Fram på 1600.talet, då Örbyhus blev adelsgods, lät riksrådet friherre Gustaf Baner (död 1680) invid det gamla slottet uppföra den här återgivna rektangulära byggnaden med flyglar. Baner var första gången gift med friherrinnan Sofia Kristina Kruus, andra gången med friherrinnan Anna Kristina Bååt. Samtligas vapen ses överst å planschen. * I: 119. Örby från norr, »Öörby versus Septent.», kopparstick av E. Reitz 1694. Särskilt namngives Vendelsjön (»W endel Lacus»). * I: 120. Östanå, »Östanåå», kopparstick av W. Swidde 1692. Vapnen tillhöra presidenten friherre Fabian Wrede och hans maka friherrinnan Beata Kruus, som vid 1600-talets slut uppfört dessa nu försvunna byggnader.

I: 121. Östanå från söder, »Östanåå meridiem versus), kopparstick av W. Swidde 1694. Vapnen äro de samma som å näst föregående plansch. Trots det arkitekturen var av trä, företer anläggningen en ståtlig anblick.

I: 122. Penningby, »Penningeby», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709. Vapnen tillhöra Johan Turesson Tre Rosor (död 1543) och hans maka Kristina Gyllenstierna, vilka troligen äro de, som låtit bygga slottet i det skick, vari det återgives å planschen. 1 bakgrunden namngivas Väsby och »Broostad» (felskrivning för Grofsta).

* I: 123. Rosersbergs slott, »Arx Rosersberg», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Vapnen tillhöra riksrådet greve Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (död 1673) och hans maka grevinnan Maria Kristina Löwenstein-Scharfeneck. Denna slottsanläggning, som avbildas även på nästföljande plansch, härstammar från den tidigare delen av 1600-talet. Se i övrigt sid. 81.

* I: 124. Rosersberg från öster och från väster, »Roosersberg Orientem versus» och »Rosersberg Occidentem versus», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Se i övrigt sid. 78.

* I: 125. Avbildning av Rosersbergs härliga slott från trädgårdssidan, »Delineatio Splendidissimi Palatii Rosersberg ab ea parte, qure hortum spectat», kopparstick av W. Swidde 1695. Vapenskölden överst är den dåvarande slottsherrens, kanslipresidenten greve Bengt Oxenstiernas (död 1702). Denne verkställde en genomgripande ombyggnad av slottet, vilken leddes av arkitekten Nikodemus Tessin d. y. I ett stort antal bilder i det följande skildras denna ståtliga stormannaboning.

* I: 126. Utsikt över den ljuvliga trädgården invid Rosersbergs slott, »Prospectus amoenissimi Horti, qui Palatio Rosersberg est adsitus», kopparstick av W. Swidde 1695.

* I: 127. Rosersbergs slott från borggården och från öster, »Palatium Rosersberg qua spectat interiorem aream redificiis inclusam» och »Facies Palatii Rosersberg versus orientem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696». Planschen återgiver huvudbyggnadens arkitektoniska gestaltning efter den Tessinska ombyggnaden.

* I: 128. Rosersbergs slott med trädgårdsplan och orangerier från söder samt Rosersbergs slotts trädgårdsplan med pelargångar från norr, »Palatium Rosersberg versus austrum, una cum Hortensi area et aedificii, quae aurantia appelantur» och »Area Hortensis Palatio Rosersberg adsita, una cum porticibus, versus Septentrionem », kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696.»

* I: 129. Utsikt över kanalen från Rosersbergs slott saint en annan Utsikt över kanalen och Rosersbergs slott från norr, »Prospectus Euripi e Palatio Rosersberg» och »Alter prospectus Euripi et Palatii Rosersberg versus Septentrionem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696».

* I: 130. Växthuset i Rosersbergs trädgård, prytt med allehanda vattenkonster och statyer samt Utsikt över samma växthus från öster, »Viridarium Horti Rosersbergensis Aquis artificiosis et Statuis ad vivum expressis varie ornatum» och »Ejusdem Viridarii Prospectus versus Orientem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696».

* I: 131. Rörstrand och Rydboholm, »Röstrand» och »Ridboholm», kopparstick av N. Perelle 1670- 1674. - Den avbildade huvudbyggnaden å Rörstrand uppfördes omkring år 1630 av räntmästaren Mårten Wewitzer Rosenstierna. - Vapnen å bilden av Rydboholm tillhöra viceamiralen greve Nils Brahe och hans maka grevinnan Margareta Juliana Wrangel. Av slottets tidigare ägare märkas medlemmar av Vasaätten, och anses numera, att det var här som Gustav Vasa föddes. - Se i övrigt sid. 81.

* I: 132. Runsa och SkåneIlaholm, »Runsa» och »Skånilaholm», kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1695. - Runsa huvudbyggnad, som ännu är bevarad, skall hava uppförts av riksmarsken Jakob De la Gardie. - Vapnet å bilden av SkåneIlaholm tillhör presidenten friherre Anders Gyldenclou, som år 1649 uppförde den ännu kvarstående huvudbyggningen.

* I: 133. Salsta, »Saalstad» kopparstick av W. Swidde 1693. Vapensköldarna tillhöra riksrådet greve Nils Bielke och hans maka grevinnan Eva Horn. Dessa läto på 1670-talet uppföra den ståtliga slottsanläggningen efter ritningar av arkitekten Nikodemus Tessin d. ä.

* I: 134. Salsta från öster, »Saalstad versus Orientem», kopparstick av W. Swidde 1693.

* I: 135. Salsta, »Saalstad», kopparstick av W. Swidde 1694. Planschen giver en utsikt över slottets yttre borggård från den övre borggården.

* I: 136. Sätuna och Säby, kopparstick av J. Le Fautre 1670. Sätuna herrgård är uppförd av Brita De la Gardie (död 1645), änka efter riksrådet Jesper Mattsson Kruus. Å planschen namngives särskilt Långsjön (»Lacus Långsiön»). Se i övrigt sid. 63.

* I: 137. Avbildning av det storartade och sköna Sjö slott från öster, »Delineatio magnifici pulcherrimiq: Palatii Siöö qua Orientem spectat», kopparstick av W. Swidde 1696. Det ståtliga slottet, som väl förtjänar de epitet, som tillagts det, är uppfört av greve Johan Gabriel Stenbock efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. Överst synes byggherrens vapensköld.

* I: 138. Det lysande och härligt utsmyckade slottet Sjö från den sida, som vetter åt den ljuvliga trädgården, »Facies Splendidissimi Ornatissimique Palatii Siöö qua spectat amoenissimum Hortum, qui ei est adsitus», kopparstick av W. Swidde 1696. I bakgrunden utmärkes Skokloster .

* I: 139. Skällnora, »Schellnora», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Vapnen äro riksrådet Per Sparres och hans makas Sigrid Horns, som 1663 började uppföra denna nu för längesedan försvunna herrgårdsbyggnad. I bakgrunden utmärkes Fresta kyrka. Se i övrigt sid. 81.

* I: 140. Skoklosters slott tillhörigt den vittberömde och utmärkte greve Karl Gustaf Wrangel, »Arx Skogkloster Illustriss. et Excell:mi D:ni Comitis Caroli Gustavi Wrangelii», kopparstick av A. Perelle 1.674. Vapenskölden är Wrangels, vilken år 1649 började uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. Fullbordat blev det först av hans måg riksrådet greve Nils Brahe år 1679; dock anses exempelvis, att den å planschen synliga sjögården aldrig har gjorts färdig. Knappast något av de här avbildade palatsen giver ännu i dag en mera praktfull bild ur 1600-talets stormäns liv än Skokloster. Dedikationen till Wrangel nederst till höger lyder översatt: »Åt hans vittberömde excellen överlämnas och tillägnas denna avbildning ödmjukligen av överste Erik Dahlberg».

* I: 141. Stafsund, »Staafsund», kopparstick av W. Swidde. Vapnet är kungliga rådet Erik Lindskölds (död 1690), vilken låtit uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä.

* I: 142. Växthus i Stafsunds trädgård for sällyntare träd och blommor samt Stafsund slott från öster, »Icon redificii quo servantur ra riores arbores ac flores horti Stafsundensis» kopparstick signerat »E. Reitz sc.» , 1694.

* I: 143. Steninge, »Steeninge», kopparstick av W. Swidde 1694. Vapnet överst tillhör kungliga rådet Karl Gyllenstierna (död 1723), vilken låtit uppföra det här avbildade slottet efter Nikodemus Tessin d. ä:s ritningar av förstnämnda år. Slottets arkitektur, genom sin ädla proportioner typisk för dess skapare, återgives alltså efter ritningarna.

* I: 144. Steninge, »Steeninge», kopparstick av M. Meytens 1695. Rikt utbildad är denna slottsanläggning, med ett system av paviljonger, en vidsträckt trädgård och en sjögård, såsom synes av denna plansch, vilken är försedd med ett likadant vapen som del närmast föregående.

* I: 145. Tuna, kopparstick av E. Reitz 1694. Överst ses fältmarskalken Gustaf Baner (död 1689) och hans första makas, Brita Bjelkes, vapen. Den förstnämnde lät på 1660 talet uppföra åbyggnaderna - utom den i planschens mitt, som är äldre - varvid även Dahlberg var verksam.

* I: 146. Ulvsunda, »Ulfsunda», kopparstick av J. Marot 1670. Slottet uppfördes på 1640-talet av fältherren Lennart Torstensson. Se i övrigt sid. 73.

* I: 147. Vaxholms fästning, »Fortalitium Waxholm», kopparstick av A. Perelle 1670- 1674. I förgrunden segla några stora örlogsskepp av den typ, som var vanlig vid 1600 talets mitt. Se i övrigt sid. 77.

* I: 148. Vänngarn, »Wänngarn», kopparstick av W. Swidde 1695. Överst ses förenade på en sköld De la Gardieska och Pfalziska vapnen, tillhörande greve Magnus Gabrie De la Gardie och hans gemål. Denna store byggherre inköpte godset år 1653, ombyggde slottet till det ståtliga skick, vari det ter sig å bilden, och slutade här sina dagar år 1686.

I: 149. Vänngarn mot söder samt avbildning av lusthuset och djurgården vid Vänngarn »Wenngarn versus meridiem» och »Icon peramoenae Domus et Vivarii Vaenegamensis» kopparstick av W. Swidde 1695.

* I: 150. Vänngarn och Vik, »Wenngarn» och »Wijk», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Översta bilden återgiver Vänngarns utseende, innan det ännu ombyggts av De la Gardie. Vasavapnet under kunglig krona överst hänsyftar på att godset ägts av de äldsta Vasakonungarna. - Viks höga slott med sina små hängtorn i hörnen är uppfört under medeltiden. I bakgrunden av denna bild utmärkas Giresta och Fittja socknar samt Hessle sätesgård. - Se i övrigt sid. 81.


Back to www.vobam.se - main page.