"Sverige framstäldt i teckningar" - 1840.
Gustaf Henrik Mellin, 1803-1876.

"Sverige framstäldt i teckningar"
Litograferade planscher tryckta hos Spong & Cardon samt hos Gjöthström & Magnusson mellan åren 1837 och 1840.
Storlek: 16x10,5 cm. Bildytans bredd x höjd.

För lista över planscher sorterade efter landskap, se registret nedan.

Sverige framstäldt i teckningar - Landskapsregister

Blekinge
Bohuslän
Dalarna
Dalsland
Gotland
Halland
Lappland
Norrland
Närke
Skåne
Småland
Stockholm
Södermanland
Uppland
Värmland
Västergötland
Västmanland
Öland
Östergötland

Blekinge

1. Blekinsboer i nationaldrägt.
2. Utsigt af Carlskrona, från en höjd kallad Bellevue vid Lyckeby.
3. Augrums kyrka i grannskapet af Carlskrona.
4. Sölvitsborgs Slottsruin, invid den lilla staden.
5. Djupadal, ett romantiskt vattenfall hvaröfver en klippa bildar en naturlig bro, i trakten af Runneby.
6. Brömsebro, den ryktbara mötesplatsen, är nu endast utmärkt af den omgivande yppiga vegetationen.
7. Lyckeby Bro, med ett vattenfall.
8. Asarums med en utsig till Carlshamn.

Bohuslän

1. Bohus gamla slott i sitt närvarande skick såsom ruin.
2. Utsigt vid Qvistrum, ån af samma namn och höjderna, som bilda passet.
3. Svinesund, der riksgränsen emellan Sverige och Norrige framgår.
4. Gustafsbergs Brunnsinrättning och Badhus vid Uddevalla.

Dalarna

1. Grupp af Dalfolk.
2. Den lada på Rankhyttan, hvaruti Gustaf Wasa tröskade.
3. Öns säteri med utsigt till Folkärna kyrka.
4. Säters Dal, med Bispersklack, en jerngrufva, i fonden.
5. Ornäs, vid Ösjön, den byggning hvari Gustaf Wasa hvilade. En af de senare egarne har samlat åtskilliga fornlemningar, såsom det föregifves, från Gustafs tid, i fataburen.
6. Thorsängs kyrka vid Dalelfven.
7. Mora kyrka och klockstapel. Vid udden, som utskjuter i sjön, var det ställe, der Gustaf III talade till Dalkarlarne. Emellan detta och kyrkan ligger klockgropen, der Gustaf Wasa talade.
8. Utsigt från den så kallade Predikstolen, en sandbacke vid Båtstads färjställe öfver Dalelfven.
9. Rottneby herresäte.
10. Sollerön med Sofia Magdalena kyrka. Utsigten tagen från Mora. Till venster en by, der ett par af de i Dalarne brukliga höga skorstenar med sina sirater draga till sig någon uppmärksamhet.
11. Utsigt öfver Dalelfven vid Hushaga.
12. Rättviks kyrka vid Siljan.
13. Turbo jernbruk i HEdemora socken.
14. Husby kyrka med en flottbro öfver Dalelfven. Utsigten är tagen från Husaby kungsgårds egor.
15. Näs vid Dalelfven. Utsigten är tagen från landsvägen.
16. Avesta kopparverk vid en af Dalelfvens vackraste forssar.

Dalsland

1. Utsigt vid Steneby öfver Laxviken.
2. Karaktären af skogstrakten i norra Dalsland. Utsigten tagen vid Hunneruds gästgifvaregård.
3. Sjön Åminnen.
4. Utsigt från höjden af Ånimskogsbräckan.

Gotland

1. Ruiner af Nicolai och Helgeands-kyrkorna i Wisby. Utsigten är tagen från en höjd innanför stadsmuren, hvaraf på avstånd, längst till höger, synas en del, som igenkännes af det fyrkantiga tornet. Hela stadsmuren var nemligen, på visst afstånd från hvarandra, försedd med sådana torn. Den hufvudsakligaste delen af taflan upptages af Helgenands-kyrkan, hvars gafvel ännu utvisar den prydliga arkitektur, som utmärkt det sköna templet. TIll venster synes ruinen af Nicolai-kyrkan. Ett hörn af det nybyggda Lazarettet framskjuter bredvid densamma. Bakgrunden utgöres af hafvet.
2. Maria-kyrkan i Wisby. Utsigten är tagen från samma höjd, som den förra. En del af Nicolai-kyrkans ruin synes till höger, bakom den nyssnämnda Lazarettsbyggningen. Detta Lazarett, som är förträffligt inrättadt, har icke längesedan blifvit färdigt, och utgör nu en af stadens prydnader. Maria-kyrkan eller domkyrkan, som hon äfven kallas, är väl underhållen och den enda i staden, der numera gudstjenst hålles. Denna kyrla omgifves af en vacker kyrkogård. Sjelfva staden utvisar en blandning af forntida och nyare byggnadssmak. De moderna taken med sina jemna vinklar, och de antika trappformiga gaflarna uppskjuta emellan hvarandra. På vår palnche utgöres fonden af hafvet, deri ett par uddar utskjuta och visa formen af de Gottländska branta stränderna.
3. Grottan vid Lummelunda. Från Marteboträsk utflyter Lummelunda å, men tar, sedan den flutit ett stycke, sin väg under jorden. En fjerdingsväg från detta ställe framflyter den ånyo ur en grotta, som utgör ett af Gottlands pittoreska naturunder. Wattnet framströmmar der med hastighet och i sådan mängd, att det icke långt derifrån drifver ett pappersbruk och åtskilliga andra vattenverk.
4. Roma. Af det fordna härliga klostret återstår ännu en ansenlig byggnad. Men den nya tiden, som är fallen för det nyttiga, har till ett ganska profant ändamål användt den fordna helgedomen. De rum, der munkarna fordom öfverlemnade sig åt fromma betraktelser och andaktsöfningar, äro nu upplåtna åt landshöfdingens boskap. Klostret har nemligen blifvit förvandladt till en ladugård. Man ser likväl ännu den fordna arkitekturen i murarna. Roma har föröfrigt en vacker belägenhet emellan löfängar och parker.
5. Carlsöarne. Dessa öar, lika ofantliga batterier, dem naturen sjelf uppfört, ligga utanför Klintehamn, derifrån utsigten på vår planche är tagen. De äro obebodda, med undantag af ett litet fiskarläge på den ena. Men på kritklipporna finnes en mängd vilda får, hvilka egarne stundom endast genom jagt åtkomma. Fordom voro här goda marmorbrott, från hvilka stenen merändels blifvit tagen till Gottlands kyrkor. På den större, stora Carlsön, finnes en grotta, kallad Tjufhålet, som är ganska rymlig. Den mindre ligger närmast Gottland. Båda äro i botaniskt hänseende märkvärdiga. Det var vid Carlsöarne, som konung Erik XIII år 1433 var nära att drunkna. En våldsam storm dref skeppet Rosenkrans, der han var om bord, emot klipporna; det förlorade masten och sjönk tillika med ett annat, som förde 120 man. Kungen räddades på mindre Carlsön.

Halland

1. Hallandske fiskare utanför kusten.
2. Halmstad. Utsigten är tagen från Sperlingsholms herresäte.
3. Laholm.

Lappland

1. En Lappkåta, med några Lappar i nationaldrägt. - Planchen är utförd af herr C. Wahlbom.
2. Enontekis kyrka, den nordligaste i Sverige, vid Muonielfven i Torneå Lappmark.
3. Avasaxa, ett berg vid Torneå elf, derifrån midnattssolen synes om midsommaren.
4. Eyonpaika fall i Muonio elf.

Norrland

1. Utsigt till Åreskutan från Kleppe gästgifvaregård. Fjellberget synes på sex mils afstånd öfver Storsjön. Utsigterna omkring Storsjön tillde kringloggande fjellbergen äro säkerligen bland de mest storartade och herrliga, som något land kan erbjuda.
2. Laforssen i Ljusne elf.
3. Hofverberget och Bergs kyrka vid södra änden af Storsjön. Hofverberget har en ganska betydlig höjd och synes 6 till 8 mil. Det är remnadt midtitu. Den is och snö, som stannar i remnan, ligger qvar öfver sommaren.
4. Oviksslätten i Jemtland med Oviksfjellen, och Åreskutan tio mil aflägse.
5. Tänn- eller Tängsjöforssen i Jemtland, två mil vester om Åreskutan. Den är 84 fot hög i lodrätt stupning. Vattenmassan faller flera alnar utanom klippans basis. Midti fallet ligger en slät häll, liknande ett bord, som är ofavnom vattnet då ej vår- eller fjellflöde inträffar. Norrhallens by har betalat afrad till kronan för djurfångst i nämnde forss. Nu händer dock sällan att någon elg eller vild-ren der omkommer, hvarföre afraden upphört.
6. Ljusdals kyrka i norra Helsingland.
7. Ragunda kyrka, jemte Indalselfven. Forssen invid kyrkan, dit nu laxen hinner, är bildad i närvarande århundrade. Geduns eller Storforssen bredvid landsvägen, mellan Fors och Ragunda kyrkor, 39 fot i lodrät höjd, försvann 1797, då det lyckades den för sina många vågsamma företag så kallade Vild-Hussen, en afsigkommen köpman, att gifva Indalselfven ett nytt utlopp ur Ragunda sjön. Han hade en tid bortåt sysselsatt sig att utgräfva en rännil från sjön. Tidigt en vårmorgon höllo Vifsta fiskare på att vittja sina laxtinor i floden, då de fingo höra ett högre elfsbuller än vanligt. De klättrade då uppför den branta sluttningen af stranden, för att se efter hvad som kunde orsaka bullret. Från höjden sågo de först Vild-Hussen komma ridande utmed andra stranden, på en löddrig häst, idkeligen skrikande, allt hvad han förmådde: "Skynda undan. Ragundasjön kommer efter." Och i samma stund reste sig en hög vattenmassa, som hvälfde i sin famn qvarnhjul, hustak, mastträd m. m. och sköflade hela dalen. Den starka vårfloden hade gifvit hastig och kraftig hjelp åt Vild-Hussens gräfning. Vattenmassan ur den 2 1/2 mil långa sjön uttömdes på mindre än 4 timmar och ökade elfsvattnet till mer än 12 alnar öfver dess dittills kända största höjd. Omkring 40 menniskor omkommo i floddalen, hvarförutan alla sågar och vattenverk, jemte gårdar, lador och skog, som varit i vägen, försvunno. På eftermiddagen, då vattnet hunnit undan, plockade de räddade fiskrarne lax i tallgrenarna, der den spetsat sig, äfvensom bland den uppbökade jorden. På Ragundasjöns botten, der elfven skurit sig ner öfver 20 alnar, skördas numera årligen 2 à 3000 lass det bästa hårdvallshö.
8. Det vattenfall, som Storboelfven bildar två mil nedanom Åreskutan, i en vild och nästan otillgänglig trakt. Fallet är betydligt större än den mer kända Tännforssens.
9. Åsberget i norra Helsingland.
10. Skulu- eller Skuruberget i Ångermanland.
11. Utsigt till Umeå stad från Umeå landskyrka.
12. Gefle.
13. Högbo bruk i Ofvansjö socken af Gestrikland.
14. Säbrå kyrka och biskopsgård nära Hernösand.
15. Utsigt öfver Indalselfven, der den vid Fjäls gästgifvaregård, ej långt från Sundsvall, utfaller i en hafsvik.
16. Strömsbacka jernbruk i Bjuråkers socken af Helsingland.
17. Skellefteå kyrkstad. Kyrkan är - liksom i den småtäcka genren hela den kringliggande trakten - den vackraste i hela Norrland. Närmast bron och sågverksbyggningen ligga de hus, som allmogen uppfört till att begagnas vid färder till kyrkan. Längre bort ligga köpmanshusen, som under marknaderna bebos af köpmän från Umeå och Piteå.
18. Åberg, ett officersboställe med vacker belägenhet vid Alsensjön i Jemtland.
19. Oviksfjellen från Klöfsjö kyrka i södra Jemtland.
20. Ytter-Hogdals kyrka i Helsingland.

Herr Professor A. A. Grafström har lemnat teckningarna till pl. 10, 11,14 och 17, herr G. W. Palm till pl. 9 och 12, och herr J. F. Julin till alla de öfriga.

Närke

1. Örebro slott och kyrka, sedda från slottsparken.
2. Engelbrechtsholmen och det monument som blifvit upprest på stället, der Engelbrecht blef mördad.
3. Carlslund, nära Örebro.
4. Wiby kyrka vid sjön af samma namn.
5. Utsigt af Elfstorp i berslagen.
6. Tjelfvestad, ett säteri i Snaflunda socken.
7. Göksholm.
8. Kumla kyrka och klockstapel innan de nyligen blefvo nedrifna. Prestgården synes framför klockstapeln. Sjelfva byn, som liknar en liten stad till byggnadssättet, är kanske en af de vackraste i Sverige.
9. Snaflunda kyrka i en socken, som är utmärkt för sina naturskönheter.

Plancherna 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 9 äro utförde efter herr J. F. Julins originalteckningar.

Skåne

1. Skånska folkdrägter.
2. Lund, med utsigt öfver Sundet. Längst bort i bakgrunden synas tornen af Köpenhamn, och på den framskjutande udden till venster Malmö.
3. Klippans Pappersbruk, i den skogigare trakten af norra Skåne, i Sönnerlöfs socken.
4. Sakbersjö, i socknen af samma namn. En präktig park är belägen vid detta herresäte.
5. Tostarp eller Tosterup, med utsigt till Herrevads kloster och Bonarpshed samt med Hallandsås i bakgrunden.
6. Skäralid i Riseberga socken, ej långt i från Tostarp. Genom denna dal mellan tvärbranta, sällsamt brutna berg slingrar sig en bäck. Öfver skogstopparna i lointainen synes Färingtofta kyrka.
7. Helsingborg, sedt från Sundet. Ruinen af det gamla tornet Kärnan höjer sig öfver staden.
8. Fors Qvarn, märkvärdig såsom belägen vid ett vattenfall, en sällsynthet i det släta Skåne. Den ligger i grannskapet af Klippans bruk.
9. Löberöd, bekant för sitt bibliotek. Denna egendom ligger i Westerstads socken.
10. Beckaskogs kungsgård, numera ett militär-boställe, som för närvarande innehafves af H. K. H. Kronprinsen. Den är belägen på en landtunga mellan
11. Kiaby och Ifö sjöar.
12. Wanås, en sätesgård i Gryts socken, med praktfulla anläggningar.

Småland

1. Jönköping och Taberg.
2. Jönköping och Dunkehallar.
3. Utsigt till Brahehus ruiner och Grenna stad från Wisingsö kyrka.
4. Utsigt från Magnus Ladulåses fordna borg på Wisingsö.
5. Strömserums säteri vid Calmare sund och Alsterån.
6. Wisingsö från Westanå säteri.
7. Stora fallet vid Husqvarn.
8. Husqvarns Faktori.
9. Calmare stad, sedd från slottet.
10. Calmare slott.
11. Pataholms hamn.
12. Ebbetorps säteri i Dörby socken, nära Calmar.
13. Krankelösa herregård, belägen vid en å i Ljungby socken.
14. Winö säteri i Westerviksskären.
15. Werkebäcks lastageplats i Gladhammars socken.
16. Gränsö, nära Westervik.

Stockholm

1. Drägter, ritade af herr C. Wahlbom.
2. Staden från sydöstra sidan. I bakgrunden längst till höger synes Jakobs kyrka, derefter Operahuset och några byggnader vid Gustaf Adolfs torg. Norrbro bortskymmes af Logårdsflygeln af slottet. På Skeppsbron synes Gustaf III:s staty. Öfver de närmaste husen vid Skeppsbron visar sig Storkyrkotornet och spetsen af obelisken.
3. Stadebn från nordvestra sidan. Till höger synes Riddarhuset, hvaröfver Tyska kyrktornet uppsticker. Strömsborg förtager utsigten af Rådhuset, hvars ena flygel endast är synlig midt under Storkyrkotornet. Myntet följer derefter; sedan, framför slottet, den spång, som sammanbinder Helgeandsholmen med Mynttorget.
4. Bondeska Palatset från Strömsborg. Detta palats utgör venstra sidan af taflan. Arfprinsens palats och en del af Operahuset följer derefter. Norrbro utgör fonden af taflan, och öfver denna bro höja sig Blasiiholmens byggnader. Helgeandsholmen med det hus, som för närvarande innehåller polisen, intaget högra sidan.
5. Mynttorget. Brandförsäkringskontorets hus, jemte Myntet, utmärkt af sina kolonner, på den ena sidan, och ett hörn af kungliga stallet på den andra, lemna öfver spången utsigt utåt Mälaren, der Strömsborg och Kungsholmen med sin kyrka samt Eldqvarnen visa sig.
6. S:t Cahtrina kyrka.
7. Ladugårdslandet från Djurgården. Kyrkan, högst i fonden, höjer sig öfver andra gardets kaserner. Till höger om dessa synes Fredrikshof. Det är Lejonbryggan som synes förena Ladugårdslandet med Djurgården.
8. Kastellholmen. Det lilla kastellet synes bakom mastkranen på sin klippa. Öfver sjelva klippan synes dômen af Cathrina kyrka. Derefter telegrafbyggnaden, och på andra sidan om fartyget, som ligger för anker, Storkyrkotornet, och bron som sammanbinder Kastellholmen med Skeppsholmen. På andra sidan om mastkranen synes på södra bergen den kolonn, som en enskild person uppfört för utsigtens skull.
9. Slottet och Strömparterren. Slottet visar sig här på norra sidan, der Lejonbacken utgör dess ingång. Yttersta spetsen af Storkyrkotornet framsticker öfver slottet, hvaraf äfven Logårdssidan synes, ehuru belägen i skuggan. Riddarholmstornet höjer sig längre till höger, der Strömparterren med sina boskaper och bazarbyggnader på Norrbro äro framställde.
10. Munkbron, med utsigten öfver bron inåt Lilla Nygatan. Petersénska huset utgör fonden, och Cathrina kyrka framsticker till höger, äfvensom spetsen af Tyska kyrktornet till venster.
11. Carlbers slott.
12. Rosendal, sedt från Djurgårdslandet, hvarmed det om sommaren sammanbindes af pontonbryggan. Framför slottet står den kolossala porfyrvasen.
13. Ulriksdal.
14. Haga.
15. Hufvudsta. På andra sidan om Ulfsundafjärden ligger Ulfsunda gamla och prydliga slott.
16. Marieberg med sina flyglar, som vid artilleriskolan begagnas såsom batterier, till öfning. I fonden synes Mälaren.
17. Solna kyrka, med grafstenen öfver Choraeus.
18. Bellmans byst bland ekarna på Djurgården.
19. Staden från Danvikssidan. Slottet, Storkyrkan, Tyskan och Riddarholmstornet utmärka staden från denna sida. Kastellholmen och Skeppsholmen ligga något närmare. Till venster synes Lundins trädgård på sitt berg.
20. Staden från södra bergen. Till höger synes gamla kungshuset. Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Tyskan följa derefter i ordningen.
21. Staden från grannskapet af Djurgårdsbrunn. Utsigten är tagen öfver Brunnsviken, på hvars venstra strand Rosendal synes. På den högra ligger grefvinnan Pipers landställe. Sjelfva staden synes öfver pontonbryggan.
22. Staden från Sabbatsberg. Riddarholmstornet, med Cathrina till venster och Maria till höger, utgör fonden af taflan. Vattnet är Rörstrandsviken, och klippan med sin väderqvarn äro belägna på Kungsholmen. Förgrunden utgöres af sjelva Sabbatsberg,
23. Staden från Gröndal. Öfver Reimersholm och Långholmen visar sig staden med sina torn längst bort i fonden.
24. Albano utanför Roslagstull. Utsigten är tagen från stranden af Haga. Till höger framskjuter en udde af Belle Vue.

Södermanland

1. Wingåkersbor i sin nationaldrägt.
2. Tynnelsö slott.
3. Gripsholms slott från sjösidan.
4. Fogdö kyrka, jemte Renninge skans.
5. Elghammars säteri i Björlunda socken.
6. Wibyholms sätesgård i Årdala socken. Utsigten är tagen från stora landsvägen.
7. Bockholms sund.
8. En vik af Björkfjärden.
9. Thorshälla stad. Utsigten är tagen från qvarnen.
10. Lenna bruk i Åkers socken, sedt från landsvägen.
11. Täckhammars sätesgård i Bärbo socken. Till venster synes Tista säteri på afstånd.
12. Hofsta säteri i Björkviks socken.
13. Björkviks kyrka, sedd från Hagbybergas park, vid Yngaren.
14. Säfstaholm i vestra Wingåker.
15. Broby säteri i Bettna socken.
16. Eskilstuna stad med utsigt åt Tunaforss.
17. Christineholm i Helgona socken vid Nyköping.
18. Olivehäll vid Strengnäs.
19. Eriksberg i Stora Malms socken.
20. Danbyholms säteri, sedt från andra stranden af Yngaren.
21. Åkerö herresäte vid Yngaren, med Björkviks kyrka i lointaine.
22. Tullgarns kungliga Lustslott.
23. Strengäs, från sjösidan.
24. Nyköpings slottsruin.

Pl. 1 är komponerad af her C. Wahlbom. Pl. 2, 4, 6, 10, 11, 12, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 24 äro utförda efter teckningar af herr J. F. Julin. Åtskilliga andra artister hafva benäget meddelat teckningarna till öfriga plancher.

Uppland

1. Österby Bruk, i Films socken.
2. Löfsta Bruk, uti socknen af samma namn, det största i Sverige, De Geerska familjens fideikommiss. Planchen föreställer hufvudbyggningen, sedd från en qvarn derbredvid.
3. Gimo Bruk, i Skepthammars socken. Utsigten är tagen från andra sidan om dammen.
4. Ruinerna af det fordna Oxenstjernska slottet vid Mörby.
5. Forsmakrs bruk, sedt från andra sidan af den närbelägna sjön.
6. Söderfors jernbruk och ankarsmedja, på en ö i Dalelfven.
7. Ekebyholm, i Rimbo socken, vid sjön Synningen.
8. Örbyhus slott.
9. Lindholmens sätesgård. Ruinerna af den borg, der kung Gustaf I föddes, synas i förgrunden.
10. Waxholms fästning från stadssidan.
11. Rånäs, i Fasterna socken, vid Skeviken: utsigten tagen från Mörby ruiner.
12. Bellsta sätesgård, med utsigt åt Bromma kyrka, ett par mil från Stockholm.
13. Krusenberg vid Mälaren, i Alsike socken. Utsigten är tagen från Skoklosters egor.
14. Rosersberg vid Skarfven, i Norrsunda socken.
15. Drottningholm.
16. Elfkarleby vattenfall i Dalelfven, sedt från bron.
17. Sigtuna ruiner.
18. Gamla Upsala högar, med den urgamla kyrkan.
19. Upsala stad och Domkyrka.

Värmland

1. Det inre af en Grufva.
2. Utsigt till Christinehamn, tagen från Gustafsvik.
3. Filipstad, från stadens gästgifvaregård.
4. Gustafsvik, der Excellensen Georg Adlersparre tillbragte sina senaste år.
5. Utsigt i Öfra Elfdalen, vid Klarelfven och Likenäs Tingsställe.
6. Köla eller Kölns kyrka, belägen på ett näs, som bildas af en liten i Hugnsjön utfallande å.
7. Arvika Köping.
8. Carlstad.

Västergötland

1. Hallebergs Ättestupa. Längst bort Göta elf.
2. Toppöfallet vid Trollhättan.
3. Kinnekulle från Öredal.
4. Götaelf nära Edet.
5. Kinnekulle från Ullereds sund.
6. Helvetesfallen vid Trollhättan.
7. Billingen.
8. Halle- och Hunneberg, från Bohuslänssidan.
9. Hellekis. I fonden Kinnekulle.
10. Mörkeklefs Grotta. Ur dess inre framströmmar en springkälla.
11. Utsigt öfver sjön Mjörn från landsvägen mellan Alingsås och Ingared.
12. Leckö Slott.
13. Trakten vid Gudhem. Dagsnäs synes i fonden. Gudhems kyrka och Majorsboställe vid Hornborgasjön.
14. Trakten vid Carlsborg. Örsjön och Mölltorps kyrka. Längst bort Wettern med Wadstena och Omberget.
15. Fahlbygden vid Leaby. Carlebylånga till venster, Ålleberg i fonden.
16. Göteborg. Förgrunden utgöres af Gubbero, Gullbergsbro och skansen Göta Lejon. I lointainen synas fästet Kronan, Svenska kyrkan, Observatorium,
17. Tyska kyrkan, Kranhuset, Götaelf och Ramberget.
18. Ahlströmerska Vägen, vid sjön Aspens utlopp nära Jonsereds säteri.
19. Husaby kyrka, Ruinen af det fordna klostret och St. Sigfrids Källa.
20. Gräfsnäs.
21. Warnhems kyrka. De utbyggda koren till venster på planchen äro konungagrafvarne.
22. Hönssäter. Röken från Alunbruket sväfvar bakom sätesbyggningen. Wenern i fonden.
23. Mariestad, sedt från bron, som leder till landshöfdingeresidenset Marieholm.
24. Skara Domkyrka. Till höger det nya skolhuset; mellan detta och kyrkan synes gamla gymnasiihuset.
25. Lidköping och Lidan. Till venster synes tornet af rådhuset.
26. En Gårdfarihandlande.

Den sistnämnda planchen är komponerad och ritad af Herr C. Wahlbom. Till alla de öfriga har herr Kaptenen L. W. Kylberg benäget meddelat originalteckningar.

Västmanland

1. Westerås.
2. Arboga.
3. Engsö säteri, i socknen af samma namn.
4. Romfertuna urgamla kyrka.

Öland

1. Borgholms Slott på en udde af landborgen, omgifven af en yppig vegetation vid hafsstranden. I fonden synes hafvet och Småländska stranden.
2. Jungfrun, sedd från Böhlsbacken i Småland. I fonden synes Öländska stranden. Denna märkvärdiga klippholme är obebodd. Traditionen berättar, att en jungfru, förföljd af en sjöröfvare, tagit sin tillflykt hit, för att dölja sig. Då hon icke här funnit något uppehälle, har hon störtat sig i en sjö öfverst på klippan, der vattnet sedermera blifvit svart. I historien har Jungfrun märkvärdighet för de deromkring hållna sjöstrider.
3. Ölands Alvar. Den ödsliga dystra slätten omgifves af en krans väderqvarnar, emedan hvarje bonde eger en eller flere sådana. Vegetationen och byarna ligga på sluttningen nedanför landborgen, så att, då man befinner sig på Alvaren, man endast ser den brunbrända marken och hafvet.

Östergötland

1. Linköping.
2. Jernbron i Norrköping.
3. Finspongs slott, från trädgårdssidan.
4. Gryt invid Norrköping.
5. Kanalen vid Carlsborgs station, i grannskapet af Söderköping.
6. Sjön Glan, sedd från Melby gästgifvaregård.
7. Utsigt från Kolmårdsbackarna öfver Bråviken och Norrköping.
8. Löfstads sätesgård i Kimsta socken.
9. Rödgafvels grotta.
10. Borghamn och Omberget.
11. Duseborgs Säteri i Gamla Kihls socken.
12. Utsigt vid Motala.
13. Ruin af Alvastra kloster.
14. Blåkyrkan eller det fordna klostret i Wadstena.
15. Wadstena slott.
16. Göteviks säteri vid Svartån.

Plancherna 2, 3, 5, 6 och 7 äro utförda efter teckningar af herr Kaptenen L. W. Kylberg. Pl. 10, 13 och 14 efter herr J. F. Julins och de öfriga efter herr Notarien J. Eks teckningar.